| Life is a joke |
13 jul 13 |
Om jag säger att jag inte vill vara med längre, tror du att jag slipper då?
Nej såklart att jag inte gör bloggis, den som ger sig in i leken får ju leken tåla.
Men jag ångrar att jag gjorde det, eller hade jag så mycket till val egentligen?
Strunt samma vet jag, vad har jag att vinna på att spekulera kring det där. . .
Nu är det som det är och jag måste ta mig ur det här - och framåt.
Men jag börjar undra om det ens är mänskligt möjligt (jo det är det, finns ju de som klarat sig ur värre saker när de gett sig fan på det).
Nu ligger jag i soffan hemma hos svampen (orkar inte göra något annat för kroppen lyder mig inte för tillfället då jag inte sovit någonting inatt heller).
Så jag använder den här tiden till att tänka över en massa saker som leder till ångest, mer stress och insikt i att mina vänner har rätt. Jag tål inte att någon annan har rätt om mig, det är ju jag som ska veta bäst men jag antar att jag är lite för envis för mitt eget bästa ibland.
Och när jag kommer hem igen blir det väl till att lyda ett gott råd om jag kan sparka mig själv i baken och göra det.
Men tills dess får jag göra det bästa av situationen helt enkelt. |
|
|
|
|
