| Hit Me And I Hit You Back |
11 jul 13 |
Idag har varit en sådan där dag då man hatar sitt liv från första stund man vaknar.
Men jag lyckades vända på den, jag bestämde mig för att vägra låta ångesten styra mig längre.
Ångesten har verkligen kramat mig hårt sedan igår och när jag skulle gå till dagiset imorse fick jag bara NOG, jag drämde ner den lilla djävulen från min axel som suttit där och gett mig en massa skit att tänka på och oroa mig för. Det var jobbigt för den försökte envist att klättra upp på mig igen men jag vann slaget, nu ska jag bara vinna kriget också.
Poängställningen är för närvarande
Djävulen: 100
Jag: 1
Men det ska vi ändra på.
Jag ska skriva hyresavtal ikväll med en kvinna som jag ska bo hos när jag börjar plugga, det är det som har gett mig den värsta ångesten men nu känns det som att det har lagt sig lite grann just för att nu gör vi det. Och jag tror att det kommer att bli bra, det är en ung kvinna (35 år gammal) har barn och redan en annan inneboende som också har barn.
Det är fortfarande en massa saker som jag vill oroa mig för men det tänker jag inte göra. Ta det som det kommer. Du kan inte rädda världen, och du kan inte göra precis allt på en gång.
Alla tror att det kommer att gå bra så det ska jag också göra.
En man från kommunen, som ordnade min praktikplats kom förbi idag för att prata lite och han sa såhär ”Det är inte alltid de kloka som lyckas - Det är de envisa”. Och jag kan vara både klok och jävligt envis så jag anser mig ha en ganska bra chans till det här =) |
|
|
|
|
