| Arrrrgh! (Extended Edition) |
6 sep 13 |
Jag säger upprepligen till mig själv *Ryck upp dig Ryck upp dig Ryck upp dig Ryck upp dig* men det händer ingenting, den flummiga musiken som Lotta och hennes granne spelar dånar igenom väggarna in i mitt rum och överröstar både musik och film jag försöker att ockupera mig själv med.
Är det ett tecken? Borde jag resa från min säckiga hopsjunkna position i sängen och gå ut och umgås? Jag överväger tanken men någonting håller mig kvar, känslan av hur jobbigt det är att spela glad, eller också är det kanske vetskapen om att ifall jag faktiskt går ut så kanske jag blir glad.
Såhär kan jag ju inte låta det fortsätta, det här är inte jag, det har blivit ett alternativt jag för mig att krypa in i när den stora stygga världen blir för läskig. Men jag vill inte stanna i det här förbannat kalla, tomma och tråkiga skalet av mig själv!
Det enda jag har gjort idag har varit att ligga framför datorn, äta, ligga mer framför datorn, och äta ännu mer. Det är inte den typen av liv jag vill ha!
Nej fy tusan! Så nu reser jag på mig och går ut från min skokartong!
Enough Is Enough!
--------------------------------------- -----------
Jag gav mig själv en mental spark i häcken och gick ut till dem andra och var social, direkt kände jag skillnad bara av att sitta därute i vardagsrummet istället för här inne, det blev "lättare".
Och sen bestämde jag mig för att gå ut och bara gå en runda för att skaka av mig rastlösheten och stressen, och det funkade faktiskt hyfsat vilket är ett resultat jag borde vara nöjd med ikväll.
Nu sitter jag och försöker mitt bästa för att ta det lugnt, andas, leva i nuet, min spotify spelar "Kapten Röd", jag gillar honom och hans musik - Tack M för att du fick mig att lyssna på honom!
Jag fasar för morgondagen, tankarna går oavbrutet "Vad ska vi göra, Vad ska vi göra, VAD SKA VI GÖRA??!!" Och det värsta är att jag inte har något bra svar, men, förhoppningsvis ska jag träffa Rebecca från min klass imorron, och om inte det blir av så får jag helt enkelt göra något annat, gå ut på promenad eller åka in till centrum, inte f*n vet jag men jag märker ju själv hur galen jag blir av att bara sitta här. Och oavsett hur det blir imorron så ska jag inte gå omkring och småäta som jag hållit på med den sista en och en halva veckan, Nej det ska ätas stadigt och regelbundet. För jag behöver någon form av rutiner.
Och inatt tror jag nästan att jag kommer att kunna gå och lägga mig ganska lugn och kanske till och med lite avslappnad, ska i alla fall införa en liten "Stressa-Ner" Ritual (Och det betyder inte film). |
|
|
| When Im Sad I Stop Being Sad And Be Awesome Instea |
6 sep 13 |
Rubriken ska ha ett "D" på slutet men dikta har ju infört max antal tecken vilket jag stör mig på men men...
En vän till mig har en "ringsignal" som säger så om och om igen och som skrämmer mig halvt från vettet var gång den sätter igång, och jag tyckte att den passade idag.
Nej, Im not sad men jag är awesome, =P.
När jag stack hemifrån imorse var det en jätterolig chaufför på bussen som önskade oss alla en jättetrevlig fredag och upplyste oss om vem som hade namnsdag idag (Lillian), han var väldigt fräsig och tog bort morgontröttheten, varför kan det inte vara så varje dag? ^^
Jo för då hade det tappat sin tjusning i längden.
Nu är det snart dags att sluta för dagen och då ska Rebecca och jag hitta någonstans att studera, Studdiebuddies Wohoo! ^^
Jag kladdar mer ikväll.
L8ter! |
|
|
|
|
