| Din blick finner min i vår sorglösa vals |
2 apr 13 |
Previously On Bloggis:
Allting är kaos i mitt mentala arkiv, allting har fallit ur sina proportioner och lagt sig huller om buller. Det kommer att ta veckor att sortera upp allt, att städa upp röran som inte ens jag har orsakat. Jag har förstått att det måste vara skönt för andra att lägga sina problem på någon annan, låta honom eller henne ta hand om skiten. Så slipper de. Men vad de inte verkar inse är att man inte har plats för hur mycket som helst, förr eller senare blir systemet överbelastat och då, då kollapsar allt. Och resultatet liknar det man brukar se på nyheterna efter att en orkan har dragit fram över New Orleans. Kaos.
Ibland är det synd att du inte kan kramas Bloggis, jag hade så gärna velat ha en lång mysig kram just nu. Men jag är glad för dig ändå, det vet du vid det här laget med tanke på hur mycket du och jag har gått igenom tillsammans.
Just idag är allting lite upp och ner, men inte fullt så mycket som i vår resumé, egentligen ska den inte stå med alls men jag skrev det för några veckor sedan och eftersom att bitar av den har med dagens event att göra kan vi lika gärna använda oss av den.
Så hur ser det ut idag? Det är ett och halvt dygn kvar tills jag sitter på tåget till Sthlm, jag längtar så mycket att jag håller på att bli galen! Men jag är nervös också. =P
Men det kommer att bli så otroligt awesome! Påminn mig om att jag ska lämna problem och annan skit hemma, det behöver inte ta upp plats i min väska. Jag vill inte ha något som helst med det att göra under min vecka där uppe. Om jag får ett enda per sms eller annat kommunikationssätt så stänger jag av mobilen och allt vad som hör till. Det är vad jag önskar mig i födelsedagspresent. Inga saker, utan bara en riktigt bra dag utan en massa negativa tankar och problem. Och det tror jag nog att jag kommer att få.
Idag har det varit jobbigt med mamma, vilken förvåning… Och jag har nästan fått slå mig själv för att inte gå ner mig i hennes j*vla träsk (Du får förlåta mitt språk bloggis). Men jag tror nämligen inte att det är tänkt att en knappt vuxen tjej ska behöva dra omkring på sin moders problem som hon själv har skapat dessutom.
Och du kan tro att jag har fått kämpa mot ångesten, från båda hållen. Men jag vann, och nu skrattar jag faktiskt lite åt det. Jag har fått fira det med jordgubbar istället för godis, för det har jag inte ätit alls på säkert fyra dagar nu, är det inte awesome? Jag har till och med börjat vara ute och gå mycket mer än vad jag brukar, och jag mår mycket bättre när jag gör det. Okej, mycket är kanske en överdrift, men jag märker skillnad.
Det här blir ett fruktansvärt långt inlägg, men gör det någonting Bloggis? Inte, vad bra! Då fortsätter vi. x)
Jag och Johanna spenderade 48 h tillsammans i veckan och vi hade det väldigt bra ihop, det var nästan så att vi mindes hur det var att ha roligt. Vi åt glass och gick mellan hennes och mitt hus säkert sex gånger på dem dagarna (med Ice såklart). Jag kommer att sakna min lilla vakthund medan jag är borta, för det är faktiskt vad hon är, hon är väldigt noga med att man är snäll mot mig, annars får man med henne att göra =P
Från ett ämne till ett annat…
Idag kunde jag återvända till praktiken efter att ha legat magsjuk i drygt en vecka, och det var trevligt att komma tillbaka. Jag träffade lite nya barn som jag inte sett förut, däribland en liten pojke som var så super duper söt! Han skulle sitta i knäet på mig när vi lekte med lego och han ville att jag skulle hjälpa honom med allt, helt bedårande var han! Sedan när vi var ute och lekte blev jag ivägsläpad av hans lillebror som också tyckte att jag var rolig att leka med. Ungar är härliga ibland. =)
Nej nu får det banne mig räcka med bloggande för idag!
Vi hörs bloggis!
/Jennan |
|
|
|
|
