| you cant win the race, if you come second place |
26 nov 13 |
Då var det dags igen bloggis, dags för ett nytt inlägg laddat med lite ångest.
Jag håller fortfarande på att återhämta mig från förkylningen men känner redan nu hur hjärnan börjar att gå på over drive, jag gör mitt bästa för att tänka rationellt och placera allt där det egentligen hör hemma, men det är jävlar i det inte lätt.
Undrar om det bara är jag som känner såhär?
Det känns ibland som att andra har svårt för att förstå hur jag tänker.
Nu är jag på väg hem till smurf, fick åka hem till henne igår kväll efter att jag brutit ihop totalt, det tackar vi mamma för.
Jag fattar inte varför jag fortsätter att försöka få hennes "godkännande" och hennes uppmärksamhet, det är nog bara så att vi inte har den relationen till varandra och kommer aldrig att få det.
Inte så länge jag alltid måste tävla med Rebecca.
Visst är jag jätte dramatisk och överdriver säkert, det kan man tycka som utomstående, men hade man sett hur jag och syskonen vuxit upp hade man nog tänkt annorlunda.
Hur som helst så stötte min kära mamma bort mig igen igår, och det blev bara för mycket.
Tur att jag har mitt hjärta inte alltför långt bort. <3
Så inför hemfärden imorgon bygger vi upp murarna igen, det var en oerhört dum idé att riva de från början.
Upp med de igen, bara, så ingen kan såra mig.
Måste ju skydda sig själv.
Ingen gör det åt en, det har jag konstaterat för längesen. |
|
|
|
|
