Jag andas och hjärtat slår men jag känner mig död. |
14 feb 12 |
Allting bara rasar och ingenting känns bra. Jag är trött både i kropp och själ, jag har ingen ork överhuvudtaget och har ingen aning om vad jag ska ta mig till. Jag förlorade personen som betydde mest för mig och med honom försvann all min livsglädje. Jag försöker blicka framåt och fortsätta hoppas men i nio fall av tio misslyckas jag och snart orkar jag verkligen inte försöka mer. Att vara med mina vänner och fokusera på annat får mig att må bra för ett tag, men sen när jag är ensam känns det som om jag har ett stort hål rätt igenom hjärtat. Jag har känt såhär förut och då var jag nära på att ta mitt liv och jag vill verkligen inte tillbaka dit igen. Vet inte riktigt hur jag ska förklara känslan, hur vansinnigt smärtsam den är och hur tom jag känner mig... Jag vill bara kunna le på riktigt, inte för att försöka lura folk att jag är glad.
Har slut på ord nu. |
|
|
|
Bloggkalender |
<<Februari 2012>>
| Sö | Må | Ti | On | To | Fr | Lö | | 01 | 02 | 03 | 04 | 05 | 06 | 07 | 08 | 09 | 10 | 11 | 12 | 13 |
14
| 15 | 16 | 17 | 18 | 19 | 20 | 21 | 22 | 23 | 24 | 25 | 26 | 27 | 28 | 29 | | |
|