| Bluesky94s blogg |
|
Född: -94
Bor i: - En Liten stad i Sverige
Visa profil
|
| mig mig mig |
9 jul 14 |
mål. jag behöver mål. långa som korta. jobbiga som fjäderlätta. jag behöver någonstans att kämpa mot. en blick fäst mot en horisont. steg satta för milslånga vandringar som inte är förgäves, utan nödvändigt hoppfulla.
vad vill du hanna? jag måste fråga mig det. longterm and shortterm. both of em.
en del av mig vill dansa. vina. bo på vindsvåningar i främmande huvudstäder.
en annan vill göra huden brunare, håret blekare och springa och äta nyttigt och energirikt.
en del av mig vill åka jorden runt. bli någon annan med varven runt solen. en liten bit varje dag.
skapa nya minnen. nya krafter. nya människor. nya celler.komma hem sju år senare som en pånyttfödd person när ingenting av allt det som var min kropp är detsamma längre.
hon vill skriva. om nätterna innan och efter svartklubbar. men det är bara en dröm. en dröm som inte är en romantisk verklighet. kanske är den bara tragiskt. vem vet. den som lever. den som provar. den modige. eller den dumdristiga. det beror på dina skäl. tror jag.
så det finns den där delen av mig. som alltid vill ha någonting nytt och spännande. vill ut på äventyr vill inte sitta still. snälla låt mig inte sitta still en sekund till. jag är gjord för dans, för nattliv, för kulturen. jag är till för att leva varför annars hade jag blivit född.
sedan finns det en del av mig. den jag mestadels lever. drömmaren. men den som också vill stanna kvar. bli kvar. omfamna. den som inte vill lämna för ett äventyr för hon har ju trots allt hittat dem hon trivs med. den som vill spendera kvalitetstid med sina vänner. den som är trygg och tänker lugnt, sansat och logiskt. hon låter tråkig. SÅ HIMLA TRÅKIG. men också är det jag, på något sätt. jag vet att hon må vara trist i jämförelse med andra och med den där andra delen av sig själv. men ändå finns det något i den här delen som den andra delen inte har. kanske aldrig någonsin kommer att ha. kanske är det det här som kallas lycka. ren och sann lycka att kunna bli kvar på samma plats men det är inte något som jag kan. jag kan inte stanna för jag måste gå men jag kan inte heller gå för jag måste stanna.
vad gör man när man måste gå men stanna måste stanna men gå och allt där emellan när två världar kolliderar och slåss om din själ som om den vore en blodig köttbit på savannen i afrika. som om det vore två lejon eller kanske en hel himla flock som slogs av den blodiga köttbiten som om det vore hela livet och det är det faktiskt också för den där himla blodiga köttbiten är mitt dunkande hjärta och den vet inte vart den vill och vart den ska gå vad den ska slå för för allting slår så hårt men samtidigt så löst. det är som om ingenting betydde någonting samtidigt som att hela världen får mig till tårar. som om jag kunde svämma över världen mer än smältande arktisisar.
och jag vill skriva en bok och varje kapitel skulle vara ett kapitel som är en sång som är en poesi som är bara babblande ord som kan vara skräp men som kan betyda hela världen för någon. som betyder hela världen för mig för det är mina ord och de är livsviktiga för mig. det borde till och med finnas ett recept från doktorn som säger att jag behöver skriva minst tvåhundratusen tecken om dagen. det gör mig bra i magen. |
|
|
|
| Bloggkalender |
| <<Juli 2014>>
| | Sö | Må | Ti | On | To | Fr | Lö | | | 01 | 02 | 03 | 04 | 05 | | 06 |
07
| 08 |
09
| 10 | 11 | 12 | | 13 | 14 | 15 | 16 | 17 | 18 | 19 | | 20 | 21 | 22 | 23 | 24 | 25 | 26 | | 27 | 28 | 29 | 30 | 31 | | |
|
