| Bluesky94s blogg |
|
Född: -94
Bor i: - En Liten stad i Sverige
Visa profil
|
| kolla hanna |
22 maj 13 |
| http://hemmetsveckotidning.se/2013/05/14/var-med-i -var-stora-novelltavling/ |
|
|
| whats keeping you |
22 maj 13 |
Igår sökte jag till vad de själva kallar det coolaste sommarjobbet . Och efter att ha sökt det och legat i solariet idag och drömt om hur underbart det hade varit att få det så börjar jag hålla med om att det hade varit det coolaste sommarjobbet någonsin. Det roligaste med det hela var att jag fick upp en låga som har varit släkt inom mig ett tag nu, när jag sökte. De frågade nämligen om mitt bästa festivalminne och jag började skriva ihop en liten text som faktiskt blev ganska fin. Det påminde mig om hur mycket jag egentligen tycker om att skriva och att jag faktiskt borde göra det ofta så att jag inte mister den där glöden för gott. För det vill jag inte. Så jag ska hålla den uppe och det är vad jag försöker göra just nu trots att jag skriver en text om ingenting. Men det hade i vilket fall som helst varit väldigt roligt att få det jobbet, för det skulle vara som en dröm. Men men, vi får se vad som händer och sker i sommar.
Jag var tvungen att inleda med någonting lättsammare än det jag ska komma till nu. För vet ni vad? Inom loppet på ett par veckor kommer jag att mista två utav de viktigaste människorna i mitt liv. Två utav de killar som betyder mest för mig ska bara lämna mig här i min lilla stad. En utav dem är min bror som jag ska åka och vinka av på flygplatsen nästa vecka. Honom kommer jag endast att hålla kontakten via brev med två år framöver. Och oj vad det kommer att bli tomt här hemma. En liten familj kommer vi att bli. Den andra är min bästa vän sedan några år tillbaka. Han som alltid har varit där för mig - när det har varit bra och när det har varit dåligt. Vi har skrattat och vi har gråtit. Vi har tältat och vi har skickat vykort ifrån alla världens hörn. Han är nästan också som en bror för mig. Just nu finns han bara här för mig lite då och då. Men en gång i tiden fanns han för mig konstant. Det var han som jag skrev till kvällarna jag mådde dåligt på och det var han som kunde få mig att må bättre bara genom ett litet telefonsamtal. Han brukade hjälpa mig igenom så mycket för han var exakt likadan men annorlunda. Och han ska nu åka hem till landet där han föddes och växte upp. Jag vet att jag skrev det igår, men jag vet inte när jag nästa gång får se honom. Och jag som tyckte att det var jobbigt nu, när jag bor här och han tio mil aka två timmars tåg bort. Och han och jag kommer nog också skriva lite brev, skicka lite vykort och lite facebook-hälsningar också. Men that is it. And I am gonna miss him too.
/h |
|
|
|
| Bloggkalender |
| <<Maj 2013>>
| | Sö | Må | Ti | On | To | Fr | Lö | | | 01 | 02 | 03 | 04 | | 05 | 06 | 07 | 08 | 09 |
10
| 11 | | 12 | 13 |
14
|
15
|
16
| 17 | 18 | |
19
| 20 |
21
|
22
| 23 | 24 |
25
| | 26 | 27 | 28 | 29 | 30 | 31 | | |
|
