| Revelation |
9 feb 14 |
"Dear diary",
Jag kunde inte sova inatt heller, antingen kan jag inte somna eller så vaknar jag upprepade gånger utan anledning (om det inte beror på drömmarna förstås). Jag kan inte släppa alla tankar och de osynliga kraven som bara jag tycks se, det är med största sannolikhet det som främst rubbar min sömn men också min dygnsrytm.
Varenda liten del utav mig är alltid på helspänn till och med när jag faktiskt tror stenhårt på att jag är lugn i mig själv och inte stressar över något, det har blivit en del av mig i sig självt.
Självklart tycker jag inte om det men det är inte lätt att ändra på heller, de som känner mig vet ju hur lång tid det tog att ge upp skärandet - det verkar som att "vad detta nu än är" blev ett substitut.
Sen jag kom hem för en vecka sedan har jag börjat boxas, dels för att det är roligt men också för att det hindrar mig från att klättra på väggarna här hemma, när jag är på träningen hinner jag inte tänka på något annat och det känns jättebra. Men så fort jag kommer hem är jag tillbaka på ruta ett, och jag önskar att jag kunde träna hela tiden.
Men det kanske är däri som utmaningen ligger, att få det till att fungera... Vardagen, livet.
Det är jobbigt att vara tillbaka hemma, men jag ska inte ljuga och säga att det är enbart hemskt för jag tycker det är jätteskönt också.
Och jag jobbar mig framåt om än att jag har fått en trög start, jag måste fortsätta att tänka någorlunda positivt. Allting är inte guld och gröna skogar det vet jag lika bra som en annan, men man måste ändå tro att saker kan lösa sig till slut.
Så nu när jag har fått skriva ner allting tydligt på ett sakligt sätt kommer det förhoppningsvis att kännas lite mindre kaotiskt i mitt huvud.
Nu lyder överenskommelsen med mig själv såhär: Vi släpper detta för resten av kvällen, går och värmer middag i mikron och tittar på One Tree Hill.
Jag har känt vindpustar av ångest hela dagen och inte kunnat fokusera riktigt ordentligt på någonting, inte heller att äta ordentligt.
Därför tänker jag ta igen det nu och faktiskt inse att det är söndag, jag kan ta det lugnt för det kommer en dag imorgon också. |
|
|
|
|
