| *Klotterplank* |
27 jun 13 |
Where is the start, When you search the end?
Its like a storm
That cuts a path
Its breaks your will
It feels like that
Dont bother trying to catch me,
If youre not prepared to take the pain that comes with the fall.
How do you know where youre going,
when you dont know where youve been?
Lately Im so tired of waiting for you
To say that its ok, but tell me
Please, would you one time
Just let me be myself?
So I can shine with my own light
Let me be myself?
Would you let me be myself?
Not knowing what you feel,
Is not the same as not feeling anything.
Everything will be okay in The End.
If its not okay, its not The End.
I looked down and noticed the scars on her wrist, they looked like they were fresh so I figured take a risk.
I asked her about them and she gave a slight laugh
"Battle scars from all of my fights in the past.
Fights with my parents,
Fights with my demons,
The razor always took my side when the rest were leaving.
I embraced it.
In fact, it became my best friend.
It became my therapy and my means to an end.
Im addicted to the rush and how it makes me feel normal,
It reminds me that Im human and it lets me know Im mortal."
The pain became pleasure,
And the blade became love. |
|
|
| The person youre trying to reach is not in service |
27 jun 13 |
Lite som när man ringer ett nummer som inte är i bruk längre, lite så är det när jag bryter ihop totalt.
Då kopplas man automatiskt vidare till min röstbrevlåda.
Så om det är någon som vill mig något, lämna ett meddelande så återkommer jag när jag är klar med mitt nervsammanbrott. |
|
|
| Enough! |
27 jun 13 |
Vet du vad jag har tänkt på Bloggis...?
Jo, Det är rätt så jävla otroligt att jag ens orkar mig upp på morgonen Bloggis, för jag vet i princip så fort jag vaknar varje morgon hur dagen kommer att se ut.
* Panikångest över nuvarande situation
* Tänkande/Planerande 5 år i förväg inför framtiden
* Dela ut energi till de som behöver trots att jag inte har så det räcker till mig själv - Men spela roll, bara andra får.
* Ilska över en massa saker jag inte kan kontrollera
* Självhat
* Instängd gråtandes på rummet (Oftast med något destruktivt)
Det är ungefär så en vanlig/dålig dag på kontoret ser ut för mig. Sedan kan dagarna såklart skilja sig lite från varandra men det går inte en enda dag utan att någon av ovanstående punkter läses upp.
Jag, må dåligt? *Psh* Hur kan du ens tro något sådant?
Nej nu slutar vi med sarkasm och försöker även att leda bort den värsta ilskan.
Jag ska inte behöva vara arg, Jag vill inte vara det. Nu vill jag vara glad över att jag ska börja plugga Hundblocket på Säbyholm i Stockholm (förhoppningsvis även Zoobutik).
Visst är det lite tråkigt att jag inte kan acceptera hunddagisjobbet men jag går på min magkänsla och tror att det här blir bra.
Det är vad jag vill, och skulle det mot förmodan inte gå så får jag lösa det på något sätt.
JORDEN GÅR INTE UNDER!!!!!
Man kommer alltid att vara tvungen att göra uppoffringar och välja mellan olika saker... Och det här är mitt val.
Det är inget misstag att vilja lära sig mer. Om jag så ska jobba på McDonalds efteråt så ska jag göra detta.
Nu är jag en egoist, vilket man ska vara. Jag tänker på mig och bara mig.
Låt mig nu vara ifred människor... |
|
|
|
|
