| This is starting to look very much like Titanic |
2 jun 13 |
Funderar på huruvida jag ska blogga eller inte, men kommer fram till att vad spelar det för roll egentligen?
Det påverkar inte saker och ting på något sätt.
Oavsett hur mycket jag skriver här eller någon annanstans så mår jag fortfarande likadant, och det är allt annat än bra.
Jag vet inte om jag ångrar att jag bestämde mig för att ta tag i mitt liv.
Det var lättare när jag bara stängde av, då behövde man inte bry sig om vad som hände runt omkring, inte känna särskilt mycket. Bara säga till den som frågade hur man mådde att allt var bra, och försöka tro på det själv.
Busenkelt.
Nu känns det som att jag orkar mindre och mindre och allting håller på att äta upp mig.
Kanske att det spottar ut mig sen som en söndertuggad leksak, när det inte finns mer kvar.
Cest la vie - Sådant är livet.
Mamma bad om ursäkt till mig idag, jag kunde knappt tro att det var sant.
"Förlåt för att det är såhär" eller något i den stilen sa hon, och aldrig har ett förlåt känts så meningslöst och obetydligt som det gjorde då.
Vad fan hjälper det nu? Hon sitter i skiten och vi allihop blir lidande för det.
Snart borde det införas skriftliga undersökningar som alla människor måste delta i om de vill bli föräldrar.
Och en av frågorna skulle vara: Hur hanterar du en krissituation? Följd av exempel på situationer och olika svarsalternativ.
Jag tror att jag använda min alltför stora fritid till att utveckla ett sådant system, vem vet, jag kanske blir miljonär på det?
Vi hörs Bloggis. |
|
|
|
|
