| Just Give Me A Reason, Just A Little Bits Enough |
19 maj 13 |
Nu är jag hemma igen Bloggis, jag funderar på om jag skulle packa om väskan och dra vidare till nästa människa som skulle stå ut med mig.
Men nästa stopp hade blivit 60 mil härifrån, det är ett nummer som stör mig något så obeskrivligt just nu. Varför kunde det inte varit 2 eller kanske max 4?
Jag gillar dock min systers reaktion/lösning på det hela
"Ja men det är väl ingenting! Då får en av er flytta till den andre". Okej syrran, jag ska bara gå och packa...
Tur att en av oss ser möjligheter före allting annat, fast å andra sidan så har jag också börjat göra det (Wohoo, framsteg!)
Helgen med Smurf har i alla fall varit väldigt bra, roligt hade vi.
Vi blev lite nostalgiska och spelade Kalaha, det var längesedan.
Jag träffade Smurfs mormor och hennes kusiner idag, det var något nytt.
Trevliga människor. =) Inte värre än min släkt iaf och det är alltid något positivt ;)
Nu sitter jag på msn/skype och ljuger ihop en historia om hur bra allting är för en annan kompis,
Lika bra, för ikväll orkar jag inte med något "deep soulsearching"
Fast tekniskt sett har jag inte ljugit än för hon har inte frågat "Hur mår du/Hur är läget?"
Aja, nu har du blivit uppdaterad.
L8ter!
/Jennan |
|
|
| Dream a little dream of me |
19 maj 13 |
Jag hade en konstig dröm inatt.
Både Smurf och S var med, men det började med att jag och hela familjen (då räknar vi pappa också) bodde kvar i huset innan renoveringen. Smurf och jag hade av någon anledning köpt golv till köket och när vi kom hem blev det tjafs om någonting, då fick jag en kram av pappa och sedan löste allt sig. Därefter var jag hemma hos S men deras hem hade flyttat sig och låg intill huset, familjen hade redan träffat honom och jag gick dit. Vi pratade om något sen somnade jag. Och där var det slut, konstig dröm som sagt men jag tyckte om den så länge den varade. Nu har jag tänkt en stund, på pappa. Jag saknar honom så mycket. Särskilt sådana här dagar/nätter, hans kramar var en av de bästa sakerna med honom. Jag ville alltid ha dem, ja jag var nog en ganska klängig dotter. Men han försökte alltid att göra mig till viljes så fort det var nånting, men det fanns begränsningar såklart ;) men just mina kramar var han aldrig snål med.
Han var en bra pappa :(
Jag bloggar mer senare idag. |
|
|
|
|
