Dikta.se
kärleksdikter Kärlek dikter om barn Barn dikter om sorg Sorg senaste poesi Senaste senast kommenterade Senast kommenterade
dikter om vänskap Vänskap Rolig poesi Humor övrig poesi Övrigt noveller Noveller slumpa Slumpa fram ett verk
Blogg

AVIGs blogg




Född: -
Bor i:
Visa profil

kärleksbrevet 2014 24 okt 17
För tre år sedan fick jag ett kärleksbrev. I ett rött kuvert låg ett guldigt kuvert och i det styva grå A4 papper som var vikta på hälften.
Med snirkliga svarta bokstäver hade han skrivit till mig. Han som var kär i mig. Han som var så förbannat förälskad i mig
men jag var för dum..för ung...för rastlös...Eller så behövs det inte bortförklaras med mer än att jag kände inte likadant.
Men att veta att det brevet finns är tacksamt, att det ligger i en låda på mitt flickrum hos min mamma.
Att någon vågar göra så. Skriva ner alla känslor. Skriva om första gången vi kysstes. Skriva att vi stod i ett ösregn, en höstnatt, under en gatlykta.
Att han vågade skriva till mig att jag var en kvinna fylld av självkänsla och vilja och styrka.
Det får mig att känna mig tacksam. Särskilt nu..När min självkänsla är kuvad, när min styrka känns svag.
Då är det något vackert över orden han skrev, att han såg något i mig. Att han trodde att jag var allt det där.
Han avslutar brevet med att skriva att jag får honom att vilja bli en bättre man, att jag alltid kommer att ha en varm plats i hans hjärta.
Jag är så tacksam att jag har det brevet, att jag fick veta vad jag fick honom att känna.
Och jag hoppas att det finns en liten varm vrå i hans hjärta där jag fortfarande finns bevarad. Även om man kommer över och går vidare och olycklig kärlek gör så ont.
Men jag hoppas ändå. Att den version av mig som han såg finns.
Och han.. Han kommer att vara ett varmt minne, en påminnelse om att min egen självbild inte alltid stämmer.
En påminnelse om den där hösten 2013 när jag trodde att allting var möjligt, när känslokasten var tvära och intensiva men alltid roliga (även de som var förtvivlande)
En påminnelse...Ett minne.
Tack

Jag har en dålig självkänsla har jag insett. Jag har ett konstigt behov av bekräftelse. Jag är för det mesta övertygad om att människor inte tycker om mig. Jag har väldigt lätt för att tycka att jag är dålig, rakt igenom.
Jag måste jobba med detta på något vis för annars tror jag att min relation kommer bli lidandes. Jag ska komma på hur.

Skriv din kommentar här
Sätt ett sifferomdöme på blogginlägget: (Detta är frivilligt)




Bloggkalender
<<Oktober 2017>>
TiOnToFr
01020304050607
08091011121314
15161718192021
2223 24 25262728
293031 

Fler blogginlägg
20
14 mar 18
saknad
16 jan 18
avklädd
10 jan 18
perspektiv till våren
7 nov 17
kärleksbrevet 2014
24 okt 17
längtan
2 mar 17
NYC klyschan
20 jun 16
kärlek
4 apr 16
hösten
6 nov 15
Hemma
13 apr 15