| att sova |
24 nov 14 |
såhär är det
att vänja sig vid att sova tillsammans med någon.
Hans kropp, hans lukt, hans sätt att andas när han precis somnat
först händer det utan att man märker det, sen inser man
att man blivit van vid att kunna sträcka ut handen mot hans fräkniga nacke
---
Igår åkte jag med honom till Lund, eller imorse snarare. Vid 06-tiden.
Vi har varit i samma stad med på olika danstillställningar. Smsat om vem som ska komma var i nästan två timmar. Tillslut ringer han mig. Jag står i trappan till källarklubben. Minuterna tickar, tills han övertalat mig att cykla till centralstationen.
Han kysser mig när jag bromsar in cykeln. Han är blek, fryser - säger att han aldrig frusit så mycket i sitt liv.
Jag är fortfarande pigg, egentligen danssugen.
På hans rum senare säger han: "Jag är så jävla glad att du följde med hit. Jag var bara kall och vilsen innan".
Precis innan jag lämnade klubben sa en bekant, som sett telefonsamtalet i trappen, till min bästa vän: "Hon är kär"
---
Det är djupt vatten nu, svårsimmat
men hur kan man säga nej till någon som kysser varje millimeter av ens ansikte?
Även om han uttryckligen sagt att han inte är kär i mig. |
|
|
|
| Bloggkalender |
| <<November 2014>>
| | Sö | Må | Ti | On | To | Fr | Lö | | | 01 | | 02 | 03 | 04 | 05 | 06 | 07 | 08 | | 09 | 10 | 11 | 12 | 13 | 14 | 15 | | 16 | 17 | 18 | 19 | 20 | 21 | 22 | | 23 |
24
| 25 | 26 | 27 | 28 | 29 | | 30 | | |
|
