| Change is for the good, right? |
13 aug 13 |
Gud vad jag är överkänslig, jag börjar gråta för minsta lilla.
Vad är det för fel på mig??
Det får mig att tänka på dagen då vi begravde pappa, på kvällen när vi kom hem skulle jag flytta lådan med mina kläder som jag så prydligt hade packat från min säng, men jag hade vikt ihop lådan fel så den öppnade sig i botten och allt ramlade ut...
En sådan liten sak fick mig att bryta ihop totalt och det slutade med att conny som egentligen är "sämst" på att trösta fick hjälpa mig att vika lådan rätt.
Vi skulle flytta tillbaka till vårt nyrenoverade hus dagen därpå och allting kändes bara som ett stort skämt.
Jag saknar pappa, det är väl det som är grejen.
Han skulle ha varit här nu och hjälpt mig organisera allt på sitt eget lilla scout sätt, mamma har gjort sitt bästa (jag ska inte vara otacksam) men hon har liksom inte vare sig tid eller ork så jag har fått stå med det sista själv vilket visade sig vara mer än jag trodde.
Jag tackar mina vänner för att de har ställt upp och hjälpt mig så mycket de har kunnat!
Aja, jag är lite sentimental just nu, det är väl inte helt ovanligt att man blir det heller. |
|
|
|
|
