There are no flowers [Kap 8] |
Efter 1 timmar ringde Chris hem från kliniken, pappa svarade,
"Hej, hur står det till?"
"Vad var fel i benent?"
"Får dom de lagat?"
"Måste de operera?"
"Okej, visst, kom hem bara." Lät samtalet hemmifrån. När pappa la på sa han
"De måste operera Jack, det skulle skruva fast benen i varandra, de sa att han kommer att bli bra igen, men att vi inte mera får hoppa honom över 70 cm om vi alls får hoppa med honom, det får vi se efter operationen." Sa pappa. Jag hade suttit och gråtit hela tiden tills mina tårar var slut. Nu såg jag bara på pappa.
"Det är mitt fel att Jack får lida" sa jag.
"Nej, du kunde inte göra något" sa pappa och kramade om mig.
"Jo, jag märkte att vi kom för hårt, jag försökte stoppa honom, men jag var för sent ute." Sa jag och lutade mig mot hans axel.
"det skulle kunna hända vem som hälst, men vi hade tur som hade Chris här" viskade han i mitt öra. Jag bara nickade.
Jag gick och sova tidigt den dagen, pappa hade lovat att ringa skolan och säga att jag inte skulle komma imorron. Jag grät mig själv till söms.
Jag vaknade nästa dag av att solen sken mig rakt i ögonen, jag steg upp och gick in till badrummet, såg mig i spegeln, jag såg hemsk ut, hade röda ögon och såg annars också helt hemsk ut, jag gick in i duschen och satte mig under duschstrålarna när jag blev yr i huvet. Jag satt där och grät tills varmvattnet tog slut och det började komma kallt vatten då stängde jag snabbt av vattnet och steg ut ur duschen, klädde på mig och gick ner till köket, tog en kopp te och satt mig vid bordet, jag var ensam i huset, pappa var ute i stallet och mamma var på jobb.
Efter att ha druckit upp mitt te gick jag och la på tv:n. Jag satt i min fåtölj och funderade på att jag måste tacka Chris. Jag gick till hallen och drog på mig min rock och skor och steg ut i kylan. Jag såg mig runt, och gick sedan till stallet. Chris var inte där så jag gick in till hans lilla lägenhet. Han satt vid sitt bord och åt en fil.
"Hej" sa jag och log mot honom. Den här gången såg han på mig och nickade.
"Jag ville tacka för det du gjorde igår." Sa jag och gick och satte mig mitt i mot honom.
"Jag gjorde det för Jack" sa han och fortsatte äta.
"Såklart, men tack i varje fall." Sa jag och reste mig för att gå.
"Nadja." Sa han jag svängde mig om och tittade på honom.
"Jag tycks inte vara den ände som har någon annan"
"Du såg oss." sa jag och suckade, satte mig ner igen. Undrade hur han kunde vara så lugn.
"Jo, vem var det?" sa han
"Johan, jag träffade honom på festen i lördag." Sa jag.
"mhm.. och när du berätta detta för mig?"
"Jag vet inte, jag vet inte riktigt något mera" sa jag och gick fram till honom.
"Du borde tänka ut vad du vill Nadja, det hjälper inte någon det du nu håller på såhär."
"Jag vet, men jag vill vara med dig Chris" sa jag och försökte kyssa honom, men han drog sig undan. Jag drog mig tillbaka och gick ut i stallet igen.
Jag gick in till huset igen och visste nu att jag inte vill att det ska vara såhär mellan mig och Chris, utan att jag måste dumpa Johan istället. Jag ringde honom och vi bestämde oss att möta på kaféet Svarta Katten. Jag tog bussen upp till stan, gick sedan in på det lilla kaféet, Svarta Katten var ett gammaldags kafé som var väl känt hos ungdomarna i stan. Här fanns idag också många ungdomsgäng som talade och skrattade. Jag steg in och satt mig i ett hörn vid ett bord för två. En servitris kom fram till mig och jag beställde en milkshake med hallon. Chris kom fram till mig när jag druckit ungefär halva glaset. "Hej" sa han och satte sig ner.
"Hej" sa jag.
"Du ville tala med mig?"
"Jo, har Casper sagt något till dig?"
"Ne, inte sen igår, men det berättade jag ju redan om."
"Okej, Johan. Det här, jag har varit med en Christian, men vi hade en paus när jag mötte dig på festen" sa jag.
"Och?" sa Johan
"Och jag tror inte att vi två kan vara tillsammans mera." sa jag
"Lämnar du mig Nadja?" frågade han, han verkade ha svårt att förstå.
"Jo, men jag har haft en jätterolig tid med dig." Sa jag. Johan bara reste sig upp och gick ut ur kaféet. Jag satt kvar och såg medan han gick sin väg. Då såg jag att samma rödhåriga kvinna som hade flirtat med Chris kom in i kaféet, hon gick till disken och fick en kaffe och gick och satt vid ett bord, jag gick fram till henne
"Kan jag sitta här?" frågade jag. Hon tittade fundersamt p mig och tittade p de lediga borden runt omkring
"Det kan du väll" sa hon sedan.
"Jag skulle vilja fråga dig en sak" sa jag
"mm, vadå?" frågade hon bakom sin tidning.
"Hur känner du Christian?" Hon satt ner tidningen och såg på mig
"Christian är min lillebror." sa hon sedan
"Jasså.." sa jag och reste mig. "Då var det inget mera" sa jag och gick ut ur kaféet. Utanför stod Nick och Sofia och några andra från skolan och rökte, jag gick fram till dem
"Hej Nick" sa jag.
"Nadja! Det var inte igår" sa han och la armen om mig. Sofia räckte en cigg mot mig som jag tog i mot.
"När kommer du och jammar med mig igen?" frågade Nick.
"Säg du, jag är fri nu framöver" sa jag och log mot honom
"hm.. Vad sägs om imorron då?" frågade han.
"Ne, jag menade inte den här veckan, men nästa veckan." sa jag, jag ville inte spela medan Jack skulle opereras.
"Okej, vi kan se nästa vecka då." sa han "Jag ringer dig" sa han och jag nickade mot honom medan jag svängde mig om och började gå mot buss stationen. Hoppade på nästa buss som gick mot mitt håll, bussen var full, och jag gick och satte mig bredvid en gammal dam.
Nick är en av mina bästa vänner, han är som en bror för mig. Han har svart hår, bruna ögon och har en ljus brun hy och ser ut som en spanjor.
Jag steg av vid min buss hållplats och började gå hemåt, en bil körde upp bredvid mig. Det var Casper.
"Tja Nadja. Jag hörde att du dumpat Johan." sa han
"Vad vill du Casper" sa jag
"Jag vill ha dig" sa han
"Men jag vill inte ha dig, så låt mig vara" sa jag och blev riktigt rädd av blicken jag fick vid de orden. Casper körde iväg och jag pustade ut. Jag ville aldrig mera se honom, han hade blivit så underlig.
När jag kom hem gick jag in till Chris med det samma, han låg och sov i sin säng och jag gick och satte mig bredvid honom. Han vaknade efter en stund.
"God morgon" sa jag.
"Vad vill du?" frågade han och kliade sig i ögat.
"Be om ursäkt" sa jag
"För vadå?"
"Jag missförstod dig visst, det var ju din syster som var där utanför skolan. Varför sa du inte det med det samma?"
"Hur vet du det?"
"Jag mötte henne igen och bara frågade henne."
"Nadja, kan du inte bara låta mig vara." Sa han då och skruvade sig bort från mig.
"Nej, jag älskar dig Chris." sa jag, inget svar så jag reste mig och gick ut, pappa hade kört upp till stan för att skaffa foder åt hästarna, så jag var ännu ensam hemma.
Jag satt i fåtöljen och satte på tv:n, jag låt spela upp någon film, jag följde inte med den, bara lät den rulla förbi.
Efter en stund hörde jag ytterdörren gå igen, jag trodde det var pappa och ropade "hallå!" Jag hörde inget svar, däremot kom Chris in i vardagsrummet
"Hej" sa han och kom fram till mig.
"Förlåt."sa han medan han höll sitt pekfinger över mina läppar
"Jag älskar dig Nadja." Sa han och kysste mig.
"Jag älskar dig också" sa jag och kysste honom hungrigt tillbaks. Vi satt så en stund tills Chris bar upp mig på mitt rum och vi älskade.
Vi vaknade omslingrade mellan varandra senare på dagen, jag log mot Chris och vi kysstes, vi låg så tills vi hörde att pappa kom in i huset. Då klädde Chris på sig och gick ner för trapporna, jag lyssnade på uppifrån trappan.
"Nadja vill säkert höra hur det är med Jack, jag var själv just och tröstade henne." sa han
"Okej, tack för det du gjorde föresten." hörde jag pappas röst "Och tack för att du är där för Nadja"
Jag hörde ytterdörren gå och förstod att Chris hade gått, jag klädde på mig och gick ner.
"Hej pappa." Sa jag när jag kom ner.
"Hej, hur är det?"
"Bättre och bättre. Hur är det med Jack?"
"Det är bra, de ska operera honom imorron" sa han och log så reste han sig och gick ut,
Jag gick in i köket och tog ett glas vatten. Medan jag stod där kom Max in genom dörren med mamma. "Hej, hur står det till?" frågade mamma när hon kom in i köket.
"Bättre" sa jag.
"Då kan du väl åka till skolan imorron va?" sa hon.
"Joo... det kan jag väll." sa jag, fast jag inte alls hade lust att träffa Johan eller Casper aldrig mera.
Pappa kom in "Nadja, det är en kille som väntar på dig där ute" sa han.
"Vem då?" frågade jag
"Robin" sa han, och jag tog å mig min rock och steg ut. Jag gick fram till bilen och steg in.
"Vad vill du Robin, jag vill inte se dig mera." Sa jag och såg på honom.
"Förlåt, jag ville bara tacka dig över att lämna Johan ifred."
"Jag gjorde det inte för dig, jag gjorde det för att jag älskade någon annan" sa jag och öppnade dörren.
"Du behöver inte ljuga åt mig" sa han medan jag reste mig och stängde dörren. Så körde han iväg. Chris kom ut ur stallet "Var det Johan" frågade han?
"Nej, bara en polare av hans."
"Vad ville han dig?"
"Inget. Bara säga hejdå." Sa jag och gick mot huset igen.
"Jag tar dig till skolan imorron" sa Chris efter mig, jag svängde mig om "tack" sa jag bara och steg in i huset.
|
| Kommentarer | | woops - 31 dec 06 - 22:26 | | (: |
|
|
|
