Äkta Kärlek...?... |
Jag strider en strid mot alla inklusive mig själv.
Striderna är hårda och tuffa, blod spills ofta.
Silver tårar blandas med min smärta,
En smärta som växer sig för varje strid.
Ibland blir jag attackerad utan förvarning,
Det är då jag är på väg att förlora,
Förlora och gå under…
Men när det vart lugnt länge,
Växer sig tankar i mitt huvud,
Tankar som suktar efter blod.
Misströsta mig ej,
Men jag hungrar efter dem,
På något sätt vill jag ha dem tillbaka.
Smärta vill jag ha,
Smärta ska jag få någon dag.
Men inte så länge du är vid min sida,
För jag kan inte svika dig,
För jag lovade dig det,
Att aldrig göra det mer.
Den dagen då det vi har tagit slut,
Den dagen då kärleken försvann,
Den dagen då vänskapen försvann,
Den dagen då allt försvann,
Ska jag ta fram min kniv och se,
Se alla de minnen jag gömt undan.
Då ska jag fälla silver tårar igen,
Tårar av ren tacksamhet för det du gjorde.
Aldrig för någon har jag gråtit,
Vare sig det varit död, smärta eller något annat...
Men för dig ska jag gråta,
För du var den ända som vågade ta tag i mig,
Och hjälpa mig genom min smärta.
Kniven ska jag sedan gömma,
Där den aldrig kommer hittas igen.
För jag lovade dig att aldrig göra det igen,
Och det jag lovar dig ska jag aldrig bryta.
Vare sig du är hos mig då när smärtan tar överhand igen,
ska kniven inte komma
Vare sig du aldrig vill se mig längre och låter mig lida i ensamhet
ska kniven inte komma
För detta är vad äkta kärlek är.
|
|
|
|