Zoey och brevet del 2 |
oey och brevet.
Del 2
4 juni
Hej igen, förra gången jag skrev glömde jag berätta att som du kanske har märkt skriver jag i min dagbok på datorn. Jag skriver rätt så ofta, jag kanske glömmer ibland. Men det gör alla.
Mitt så kallade förflutna tänker jag mycket på, inte hela tiden men ofta. Min mamma kanske inte är världens bästa mamma men hon finns i alla fall till skillnad från vissa andra. Det där kanske lät lite elakt? Ja, det gjorde det. Men det var också menat elakt nu när jag tänker efter. Just nu känns som om hela mitt liv är som en stor ballong, som kan spricka när som helst. Allt känns så hopplöst, okej, jag har en mamma och det är det inte alla som har, men varför var jag tvungen att få just henne? Kunde jag inte fått nån annan, Gud kan du svara på det ? Nej, det kan du inte. För du finns inte, eller finns och finns förresten, du kanske finns men inte vill göra världen bättre. För hade du velat det hade du väl gjort den bättre innan, världen blev som den blev? Det kanske inte är så lätt men det är ju ditt så kallade jobb. Okej, du får väl ingen lön men du, det finns faktiskt människor som har det sämre än vad du har det.
Nu är maten klar skriker mamma. Bäst att gå innan hon blir ännu argare.
Vi ses!
|
|
|
|
