Orden |
Du kom med orden som fick mig att börja våga
att återigen älska en annan man
Du kom med orden men ack jag glömde fråga
om det du satt och sa verkligen var sant
Du kom med lögner du var ett förljuget spektakel
du fick mig ner på knä ynklig som ett litet barn
Du var en undergång och inte ett mirakel
jag borde inte gråta jag borde vara van
Jag tog alla orden och la dom i en kista
låste, svalde nyckeln, sköljde ner med alla ord
Alla dina rosor har redan börjat vissna
dom sluter sig ner och bladar ner mitt bord
Jag hör du talar men jag hör ej längre orden
så snacka du på du pratar med en vägg
Med en mur som sträcker sig långt långt ner i jorden
som inte längre orkar höra om vild syrén och hägg
Du kom med orden som fick min värld att rasa
dina skitiga lögner fyllde mig med hopp
Jag blev hel och lagad för att sedan bli en trasa
som trycktes ned mot golvet likt en smutsig gammal mopp
Du kom med orden så känn dig som ett snille
som fick mig ner i sängen min mun sa aldrig stopp
Du kom med orden och jag gav väl dig det du ville
när jag lät dig ta och känna på min skakiga nakna kropp...
|
| Kommentarer - (Snittbetyg: 5) | Sidewinder - 27 jul 05 - 05:15- Betyg:  | som vanligt har du lyckats skriva ännu mer underbart..
ärligt, du borde ge ut en diktbok. jag skulle stå först i kö för att köpa :) | | Psychopatrik - 21 maj 05 - 04:43 | Ja jag skriver allt själv, sen får det vara hur naket och
rått det vill, ut ska det ! | | elly - 21 maj 05 - 04:41 | | har du skrivet den själv? |
|
|
|
