Dikta.se
kärleksdikter Kärlek dikter om barn Barn dikter om sorg Sorg senaste poesi Senaste senast kommenterade Senast kommenterade
dikter om vänskap Vänskap Rolig poesi Humor övrig poesi Övrigt noveller Noveller slumpa Slumpa fram ett verk

Noveller

Min systers farväl

Tänk att något kan gå så fel. Att något så hemskt kan få hända. Jag Ann, känner som om jag aldrig mer blir glad igen. Det känns som jag har fastnat i det hemska mörkret inom mig och jag kommer aldrig ur det. Mamma och pappa är deprimerade och ledsna. De säger att allt kommer kännas bättre om någon månad. Men dom ljuger, det syns, de kommer liksom jag aldrig släppa det.
Jag hade alltid trott att det skulle vara som det brukade på jularna! Jag mamma pappa och Cissi min älskade lilla syster som lämnade oss alldeles för tidigt bara 6 år gammal. Jag minns förra julen, då vi satt och knäckte nötter och kollade på Kalle Anka i vår soffa. Allt var så perfekt! Nu är det 4 dar sen hon dog. På sjukhuset, det var hjärtat. Enda sen hon föddes har hon haft problem med hjärtat. Jag tål inte att tänka på när hon såg mig i ögonen med tår fyllda ögon och sa - Ann kommer jag, kommer jag att dö Ann? Det vita lilla ansiktet var fyllt av rädsla. - Jag, jag vet inte Cissi. Det, det går nog bra ska du se. Med darrig röst sa hon - Men jag vill inte det, jag vill vara med dig och mamma och pappa! Ann om jag dör då får du min bästa vita nalle. - Säg inte så Cissi! Det kommer nog att gå bra. Jag menar, det kommer att gå bra! Jag ljög! Men hur skulle jag kunna veta?
Jag ville väl inget hellre än att hon skulle klara sig! Jag glömmer aldrig hennes tysta snyftande eller de hög ljuda skriken av smärta när det gjorde ont i hjärtat! Det började 3 dagar före jul när mamma ringde från sjukhuset till mig och pappa på mobilen. Vi hade varit och handlat mat till kvällen men vi fick åka dit på en gång. När vi var där var hon i ett rum och väntade på operation. Hon skulle byta hjärta, få ett nytt. Jag fick sitta ensam med henne en stund. Och sedan satt vi alla tillsammans. Sedan kom doktorn med bister min. Han satte sig ner på en stol och såg på mamma och sade - Tyvärr men
ingen har donerat ett hjärta som passar henne. Mamma ställde sig genast upp och sa med frågande ton – Men ni kan väl, väl få tag på något annat? - Tyvärr vi får vänta några veckor och se. Vi hade ett dödsfall här om dagen, tragiskt stackars pojke. Men dom ville inte donera. Kan hon klara sig så länge frågade pappa? Det får vi se, det är inte så illa. Jag tror att hon kan klara sig ett par dagar till. Pappa ställde sig upp och började vankade fram och tillbaka i rummet. Jag förstod inte, jag såg på Cissi som sov lugnt. Mamma omfamnade mig och jag kände plötsligt hur en kall rädsla spreds genom kroppen.
Men Cissi klarade inte ens en vecka. Tre dagar senare dog hon. På själva julafton! Dom försökte väcka henne men det var förgäves. Hon hade somnat, för evigt. Jag kommer aldrig glömma henne, inget kommer bli som förr. Min älskade syster sänks ner i graven en vecka efter hennes död. Där befinner jag mig nu. Hon ligger nu i kistan med en vit klänning och ett vitt hårband och hennes långa ljusa fläta över axeln, hon älskade vit färg min syster, det var hennes älsklings färg. Nu står jag här och ser ner i det mörka hålet i marken där hon nu ska vila.
På hennes gravsten sitter en vit duva och ser ner och fäller något likt en tår. Sedan ser den på mig och inom mig hör jag hennes röst viska - Adjö min älskade syster. Sedan flyger den högt upp mot himlen och försvinner ovan molnen. En konstig värme av glädje sprids i min kropp. Den bryter, tar bort en del av det mörka ledsna. Visst kommer jag att sakna dig, och aldrig glömma dig men det känns skönt att du sade farväl. Jag älskar dig min kära syster. Adjö. Och precis som du sade till mig, adjö min kära syster. Det var min systers farväl.
Kommentera gärna detta verk!
Sätt ett sifferomdöme på verket: (Detta är frivilligt)

Kommentarer - (Snittbetyg: 5)
bladet - 21 dec 06 - 04:55- Betyg:
Aww! Jätte fin! Asså jag börgade faktiskt att gråta!!
Den var den finaste dikt jag nogonsin läst!
empalove - 21 dec 06 - 03:14- Betyg:
jätte fin.. började nästan gråta:(
kramgo_93 - 21 dec 06 - 02:18
är den sann ? gud vad sorligvt :'(
dajm - 21 dec 06 - 01:43
åå, jättejättebrA ,
såsorglig , !
benkan - 21 dec 06 - 00:14- Betyg:
så grymt jävla bäst ...... du är så bra på att srkiva min älskling jag älskar dig du borde skicka in den här .... puss
Rebecca_Becca - 20 dec 06 - 23:27- Betyg:
jätte bra skrivet. så sorgligt.. snyft
Cilises - 20 dec 06 - 06:32- Betyg:
Otroligt vackert!
Där inser man vikten av donering, varfr det är värt att donera (du är redan död och det gör ingen skillnad för dig) men du kan faktiskt rädda en annan människas liv!
Hoppas verkligen att den inte är sann...!
Bed_of_roses - 20 dec 06 - 06:22- Betyg:
den var jätte fin den går IN i hjärtat
love_you_too - 20 dec 06 - 05:58- Betyg:
Fy va sorgligt
Å du har skrivit jätte fint å berörande
Jag börja gråta
Den va skit bra
Va dukti du e

E den sann ?

Många kramar

( jag ryser fortfarande)
om det fanns över 1000 i betyg hade du fått de men nu finns
det bara en ynka femma
Men det är bättre än inget.
Iaf den bästa novellenb jag har läst
linsan92 - 20 dec 06 - 04:29- Betyg:
verkligen sorglig :( den var bra skriven!

Är de en sann? :/
teleskop - 20 dec 06 - 03:53
verkligen sorglig :( . väldigt bra skrivet !

är det en sann historia ?

Skriven av
Emiralda
20 dec 06 - 02:53
(Har blivit läst 124 ggr.)
Visa profil
Kommentera detta verk

Anmäl detta verk


Beskrivande ord