Dikta.se
kärleksdikter Kärlek dikter om barn Barn dikter om sorg Sorg senaste poesi Senaste senast kommenterade Senast kommenterade
dikter om vänskap Vänskap Rolig poesi Humor övrig poesi Övrigt noveller Noveller slumpa Slumpa fram ett verk

Övriga dikter

En insikt. Utsikt från en mast. En Rap i universum

Jag betraktar ditt fall stora Babylon
Ett skepp som går i kvav
sjunker sakta med kriserna ner i ett förgiftat hav
många är kaptener och fler de som styr
men de flesta är resenärer som sig till båten tyr

Vi delar av en bit ur denna gemensamma durk
som om den vore vår
Här i samma båt man tar och ger
och sanningar serveras ur en konserverad burk
en torftig skeppskost som lovar tunt i denna verklighet

Med skygglappar för ögonen och förnekandet av riskerna
trots att vi förstår vad som förstör vår värld
De svältande döda läggs i kompost eko ekonomiska sopor
så att det går runt, ja du vet
En kretslopps näring för vår välfärd
som behåller status quo

det här tillhör vår bäring mer än er
bara de drabbade sig bryr
vi andra låter det bero
nog verkar det gå över styr

med flaggan i topp
på läpparna förlåt
är det någon som ser ?

I horisonten alltmer bortom skymtar ibland liksom en strand
jag betraktar den en stund, var ska vi gå i land ?
Vad hjälper oss ismerna när vi redan står på grund?
Och skeppet tar in vatten de mätta har blöta skor
vaggas av tron att det inte är av oss det beror

här lämnar inga råttor babylon däck
det finns ingenstans att gå då detta är allt
råttorna ökar i antal och problemen är fler
skrovet har sprungit i läck och för oss inte framåt något mer
är det så svårt att förstå vår situation ?

Att jordens temperatur ökar gör det så kallt
Jag betraktar det en stund, det är värre än vad vi tror

Med flaggan i topp
på läpparna förlåt
är det någon som ser ?

Vi lever som om vi inte satt i samma båt, utspridda bland länder
Drivna av en global ekonomi förs vi över ytan av energi
i kraft av denna fusion
Den skapar rikedomar som samtidigt utbränner, skövlar, utarmar
förgiftar marken förbannar och jag vill falla i gråt

Vi suger ut varandra i denna högsta form av organisation
vi känner och kallar det stulna vårt
Med öppna händer för att freda samveten för att släppa fram ljuset i våra anleten
skapar vi en -ism, humanism, en vedertagen norm från vänster till höger
Honnörsord som medkänsla civilisation och ibland solidaritet som om någon evolution
fört oss till någon högre nivå än förr, fast flertalet blöder

det är då en lyx att få tillhöra en frisinnad överhet
att kunna överseende förstå en helhet och så
det att tänka fritt och brett och vitt från denna position
när man är mätt och rätt skiljer svart från vitt serverad världen ur en liberal television
där alla är systrar och bröder

men floskler och småsinthet lyser igenom
och det hela blir väldigt absurt
cyniskt blåser dunster blå mot ansiktet mitt
kvalmigt dammigt dyigt luktar det osunt och skumt

när delar av vetenskapen tycks stiga ur kloaken
och klokheten vadar grunt bland vraken
där kunskapen vallas dumt till fållan att passa saken
då maktens tentakler piskar och slår
och vinsten är själva huvudsaken

när vi fått blöta skor och det inte längre går att hålla ute inne
fast vi stängt vår ytterdörr och byggt murar runt där vi bor
hysande vår ändliga kropp

man kan bara tro och gissa vilka som kommer slå och pissa
på sina syskon när det börjar göra riktigt ont
och lyckan vi jagar genom korta dagar
som rökiga skyar stiger över vattnet och möter en tveksam dager

stannar den aldrig på riktigt hos någon
och jag hör ångesten i skrattet om natten
när samvetet är tungt och sorgen stor
och undergångstankar börjar kännas som hopp

när kärleken förblir som i en dålig schlager
ordfraser med röda hjärtan på
ännu sjunger de förvissade unisont :

och jag vill väl också vara med en optimist då
utan gnäll mera säll tro på fred javisst
för att slippa risk att framstå som förbannat trist
och tungsint och grå

med flaggan i topp
på läpparna förlåt
är det någon som ser ?

elden är redan tänd och världen dväljs
förtärs och bärs av dess lågor
vad hjälper om båten skulle vara vänd
när det är själva den som alstrar plågor
de mätta hungrar efter verklighet
de hungrande efter mat
de mättas rädsla vill inte alltid solidaritet
den som svälter behöver inga fat

med flaggan i topp
på läpparna förlåt
är det någon som ser ?
Kommentera gärna detta verk!
Sätt ett sifferomdöme på verket: (Detta är frivilligt)


Skriven av
joaso
20 maj 05 - 20:08
(Har blivit läst 146 ggr.)
Visa profil
Kommentera detta verk

Anmäl detta verk


Beskrivande ord