Brev |
Ser du mörkret min vän? Ser du samma mörker som jag? Mörker är avsaknad av ljus, ondska avsaknad av godhet. Saknar du samma ljus som jag? Saknar du mig så som jag saknar dig? Kanske älskade jag dig, vem vet det finns ju så många. Men vi levde under samma natthimmel du och jag.Och vi gör det än. Det är större än allting annat.
Jag vinkade av en annan vän idag. Vinden lyfte tag i hans långa, ljusa hår. Lyfte honom upp och bort. Mot eftermiddagen hade jag glömt hans namn - solen brände bort hans spår. Det dallrande diset gjorde hans gestalt otydlig, och till slut var hans förut så skarpa skepnad utsuddad. Det enda jag minns är skyn av hår, som en gloria, och att vi var älskande. Älskande. Svartsjuka och begär. Älskande.
Nu tänder natten sin första stjärna, låt oss kalla den för vår. Kommer du ihåg den natten då min panna vilade mot din axel. Hur du sa att jag fick sova nära, trots att vi båda visste att det inte var så? Minns du vad vi talade om, minns du hur det kändes, minns din axel min panna? Sömnlöshet och närhet, morgonen med ångest. Kommer du ihåg nu?
Ser du vår stjärna? Kan vi mötas där?
|
| Kommentarer - (Snittbetyg: 5) | nejlika - 23 maj 05 - 04:44- Betyg:  | | jättebra. Fin!tänkte mig den som en låttext. |
|
|
|
