(min egen historia) Fre 15/12-06 |
Anna vaknar. Kylan är borta.
Hon öppnar ögonen och ser sig omkring.
Anna är inomhus. I en säng.
Rummet känner hon igen.
Det är hemma hos Simon.
- Godmorgon.
Simon sitter vid sängkanten.
Han ler försiktigt.
- Men, hur, varför? frågar Anna.
Simons leende blir bredare.
- På frågan hur: Jag förstod att du skulle gå till dungen, så jag gick dit. Visst hade jag rätt, där låg du. Jag bar hem dig till mig. På frågan varför: Tror du bara att jag kunde lämna dig att frysa ihjäl? Om du inte har fattat det, jag älskar dig Anna.
Anna kan inte låta bli att le.
Det var länge sen hennes leende var äkta,
men detta är på riktigt.
Här ligger hon, Anna, på en säng.
Hon är trasig inuti.
Hon har ärr som inte kommer försvinna.
Fast nu har hon något,
det kommer inte ta bort såren,
men det kommer att hjälpa henne att gå vidare.
Anna har någon som älskar henne.
Hon skrattar, det är ett tyst skratt som låter lite främmande.
Simon tar hennes hand.
|
| Kommentarer - (Snittbetyg: 5) | | wow_93_ - 26 maj 07 - 04:26 | | Aah nu blir de väl skjönare, | love_you_too - 5 jan 07 - 04:58- Betyg:  | det går bättre :D
kämpa tjejen | | Rebecca_Becca - 17 dec 06 - 23:05 | | naw^^ |
|
|
|
