'-cicilia- [del 1] (inte en verklig berättelse.) |
Jag satt där,
aldeles ensam och väntade på att mamma skulle komma ner
fån himmlen.
jag satt där i mitt fönster i mitt rum och bara väntade.
jag satt där i timmtal,
men hon kom aldrig.
jag vägrade gå till skolan på mornarna.
jag drömde mardrömar om jag sov.
jag ville inte drömma mardrömar om mamma så jag satt vid datorn
hela natten.
pappa kom in, han fick inte se att jag grät.
jag ville inte att han skulle bli arg.
han viskade mitt namn "cicilia" väldigt argt.
han tror visst att det är bara han på hela jorden som saknar min mamma.
jag torkade tårarna, tog fram mobilen och låtsade skratta
åt en rolig bild jag hade hämtat från internet.
han tittade på mig, gick mot mig och jag trode att han skulle slå mig.
men han klappade mig på huvudet och log.
han gick ut ur mitt rum, jag hörde dom tunga stegen i trappan.
jag tittade på mobilen, kastade den i golvet och sprang till
min säng för att skrika i kudden.
jag hör stegen i trappan i gen.
jag skringer till mobilen, sätter mig i fönstret och börjar
att skratta igen.
han kommer in, jag blir rädd.
han skriker argt på mig,
VAD FAN HÅLLER DU PÅ MED SKA DU KASTA SÖNDER DINA SAKER ELLER?
jag sitter där tyst och säger ingen ting , han skriker igen.
SVARA DÅ DIN LILLA LIPSILL, STICK TILL DIN MORSA I HIMMELEN.
jag sitter fortfarande bara där, vad ska jag göra?.
jag tittar honom i ögonen och han ser rasande ut.
han kommer närmare,
vad ska jag göra.
ska han slå mig nu igen?.
e han full?,
vad har jag gjort för fel tänkte jag.
han var framför mig, sträckte ut handen,
höjde den och skulle precis snärta till.
men du har man ett kras där nere på nedervåningen.
han tar ner handen springer ner och tittar vad det var.
jag kommer efter och sätter mig i trappan,
så att han inte ska se mig.
det var mammas vas, den var o åt kommlig.
nästan uppe i taket.
inte ens pappa nådde upp dit.
jag kände hur rumet blev kallt.
och plötsligt stod han där.
pappa skrek åt mig att gå till mit rum.
jag sprang dit han kom efter.
jag låg i sängen, jag var rädd.
han slår mig en gång och jag blev chockad.
han slår mig igen, och jag sluter ögonen.
ååh jag kommer inte i håg sista slaget.
jag vaknar på morgonen och sängen är alldels blodig.
jag tittar mig omkring och på mitt nattbord alldeles brevid mig sitter mamma.....
komentera:)...ska jag skriva mer??
|
| Kommentarer - (Snittbetyg: 5) | Emilia_Victoria - 13 dec 06 - 07:29- Betyg:  | SHIT!!!!!!!!!!!!!! DU ÄGER! BLI FÖRFATTARE ELLER NÅGOT..
MEN NU TVINGAR JAG DIG ATT GÖRA FORTSÄTTNINGAR! DE ÄR SÅ BRA :D:D | | 930622 - 12 dec 06 - 06:36 | såklart du ska skriva mer, (: <3
den är jättebra, / becca. |
|
|
|
