Ebba, dödens dagbok [1] |
Hej kära dagbok!
Idag är det söndag , klockan är 23,01 och det är första gången jag skriver i dig. Jag vet inte riktigt varför jag ska börja skriva dagbok, men jag tror att jag kanske behöver skriva om mitt värdelösa liv. Många säger att det är skönt att bli av med lite av den tunga sorgen genom att skriva. Så jag tänkte testa det nu.
Jag ska skriva i korthet hum mina 16 år har varit.
När jag var liten blev jag behandlad som barn brukar bli behandlade av sina föräldrar. Dom lekte med mig, gav mig mat och älskade mig för det barnet jag var.
Men när jag var sex år och började skolan, det var då som mitt liv förändrades.
Jag hade inga vänner i klassen, och jag var alltid ensam på rasterna och satt själv i matsalen. Så var det ända tills jag började i femman, för då började en ny tjej i vår klass. Wilma Höllbeg. Hon och jag blev ”bästisar” som det hette då. Men när vi gick i sjuan skulle Wilma åka till ett par släktingar som var bosatta i Australien, och hon skulle vara där ett helt år.
Så då blev jag ensam igen.
Fast det var ännu värre än bara ensamhet då, för dom i min klass började mobba och frysa ut mig. Jag var mobbad i hela sjuan och en bra bit in i åttan, ända tills Wilma kom hem igen. Då upphörde mobbningen, fast jag hade fortfarande inga fler vänner i klassen än Wilma. Detta gjorde att lärarna började oroa sig för mig. Dom började samtala med mig efter skolan för att se om jag mådde bra. Lärarna tog också kontakt med mina föräldrar, och berättade att om Wilma inte var i skolan så var jag helt ensam och alla andra mobbade mig.
Detta gjorde att det förändrades där hemma med.
Mamma och pappa gillade inte att jag hade problem i skolan. Dom ville inte lägga sig i det , och började tycka att jag var ett problembarn.
Ju fler dagar som gick desto mer miste jag kontakt och uppmärksamhet från mina föräldrar. Dom ville inte riktigt att jag skulle tillhöra familjen, för dom ville bara ha barn som var lyckliga och problemfria, och det var liksom inte jag.
Min storasyster började undvika mig, hon ville inte ha en mobbad lillasyster, för det var pinsamt för henne.
Den ända i familjen som jag älskade och som älskade mig var min lillebror Axel. Han är snart ett år, men han är den ända i familjen som jag känner mig trygg hos. Det är typ så mitt liv har varit hittills.
Då ska jag skriva vad som har hänt idag då, för det är väl därför man har dagböcker.
Morgonen började som vanligt. Jag blev inte väckt när det var frukost som dom andra blev, utan jag fick klara mig själv och äta själv, precis som vanligt.
Men jag märkte att det var helt tyst i huset.
Så jag sysselsatte mig då med att läsa en bok som heter ” Mitt kämpiga liv” och efter det städa jag mitt rum.
Sedan framåt kvällen vid sex tiden kom ”familjen” hem. Jag räknar inte riktigt dom som min familj längre, för man ska ju älska sin familj, vilket jag inte längre gör, förutom Axel.
Så när dom kom hem blev jag lite arg att dom varken hade väckt mig eller lämnat en lapp om att dom stack till farmor och farfar.
Det ledde såklart till ett stort bråk och nu är mamma sjukt sur på mig. Hon tycket att jag kan klara mig själv och att jag bara vill bråka med henne hela tiden.
Men nu är jag väldigt trött och ska försöka sova lite..
God natt dagboken
/ Ebba
|
| Kommentarer - (Snittbetyg: 5) | Love_Max - 28 mar 07 - 00:57- Betyg:  | | jätte bra :D | | hanna91 - 8 dec 06 - 03:22- Betyg: | | fortsättning? vill läsa mer!!! | | dragongirl - 8 dec 06 - 03:00 | | vet med... Det är skitjobbigt men det gäller att inte visa sig svag. | | _ricki_ - 8 dec 06 - 02:15- Betyg: | Vet hur de... går igenom samma sak!
kämpa på tjejen! Du ska se att d blir bättre sen// ricki |
|
|
|
