Hur ska jag någonsin kunna tacka dig? |
Jag var ensam och rädd. Jag var bortglömd, ej sedd.
Jag var krossad och liten. Jag hade fastnat i skiten.
Jag var olycklig av ord som sårar. Jag hade ögonen fulla utan tårar.
Jag var bortglömd och full av gråt. Jag var rädd för ordet ni kallar "Förlåt"
Jag var besviken och självmordsbelägen. Jag var helt sågad, hade gått fel på vägen ..
.. Ja, jag var ensam och rädd, men du gjorde mig sedd.
Jag var bortglömd och liten, men du hjälpte mig upp ur skiten.
Jag var olycklig av ord som sårar, men du hjälpte mig torka mina tårar.
Jag var bortglömd och full av gråt, men du lärde mig ta emot ett förlåt.
Jag var besviken och självmordsbelägen, men du hjälpte mig hitta den rätta vägen.
- Hur ska jag någonsin kunna tacka dig?
|
| Kommentarer - (Snittbetyg: 5) | Ilivingtoloveyou - 5 dec 06 - 20:08- Betyg:  | | jätte bra dikt!! sann och jag har kommit över allt=) | | Smaragd_Spegel - 5 dec 06 - 19:44 | | Fin... Men det känns som om jag sitter fast i första halvan just nu... :'( |
|
|
|
