min livsgnista försvann för en stund |
Du lämnade mig och allt vi haft var plötsligt borta...
allt vi upplevt och gjort, betydde ingenting!
Alla tårar av kärlek du fällt hade aldrig existerat.
Och vår låt var inte längre vår låt.
Våra ord förändrades och "älskling" blev till "du".
Jag var plötsligt din kompis igen.
Om mina tårar var guld nu skulle jag vara rik.
Du släckte min livsgnista för en stund. Blodet rann och droppade
ner på rakbladet.
Tjutet av sorg kom från mig och skar igenom glas.
Jag var ensam, olyckligt kär i den underbaraste människan på jorden.
Livsgnistan är svag, jag älskar ju dig!
|
|
|
|
