Meningslöst… |
Meningslöst…
Dunkar huvudet mot väggen igen… En blodstrimma dyker upp, rinner sakta ned mellan teglet…
”Bort!”
Än en gång slås hjässan mot muren…
”Blod… Försvinn!”
Frenetiskt, snabbare och snabbare… Men alla sinnen är lama…borta…döda!
Trots okänsligheten slutar plötsligt huvudet sin meningslösa verksamhet…
Väggen drar sig sakta bort från pannan.
En blodstrimmig, vanställd panna…
”Varför?”
Plötsligt inser jag att det är min panna…
Smärtan slår mot mig med obeskrivlig kraft. Jag tumlar lamslagen bakåt tills kroppen möter motstånd och sakta sjunker ned på knä.
En anledning!
Jag klöser luften… försöker gripa efter det som inte finns.
Förlorad… Vilse i en storm av emotioner… utan slut… känslorna är för många!
Så jag är och förblir ingenting… känner ingenting!
Mina ögon sluts till vad jag tror är den slutgiltiga befrielsen…
I min egen rymd av plåga svävar jag fram… varför går det aldrig över? Det är så dunkelt… Jag tvingar mig att komma ihåg det!
En moped… skratt… Hennes armar i ett tryggt, intimt grepp runt min midja och huvudet lätt lutat mot mitt ena skulderblad. Hennes blonda, långa hår leker bakom oss… fritt… Hon har ingen hjälm… Jag har inte heller någon. Hon lyfter huvudet och kysser mig i nacken. Jag vänder mig om och möter hennes mjuka läppar… Tittar in i hennes mörkbruna ögon och ser… kärlek…
Jag ser bara henne… inget finns, förutom hon… och hennes ögon… En evighet som egentligen bara är några ögonblick passerar. Under tiden förändras hennes ansiktsutryck i slow motion.
Hennes mun rör sig men jag hör inget i vinddraget… Vinddraget…?
Hennes ögon gnistrar, men… Det är skräck… Ett förtvivlat uttryck av ren fasa sprider sig från ögonen och ut över hennes släta, underbara anletsdrag.
När jag i ett ryck vänder tillbaks ansiktet mot vägen… så finns den inte… Nu är det suddigt.
När vi slängs av rycks hennes händer bort från min midja… försvinner iväg… lämnar mig…
Jag förstår inte… hon ligger där… lika underbar som alltid… en hårslinga fladdrar upp… den enda rörelsen över huvud taget…
Tystnad…
Jag faller tungt ned på knä bredvid henne… Rör mig i ett töcken… böjer mig sakta över henne… En droppe blod frigör sig sakta från min sargade panna… Utan ett ljud träffas den snövita blusen av droppen. Jag blir förtvivlad… överser henne sluddrande med ursäkter… ruskar hennes axlar frenetiskt… hennes lealösa huvud kastas fram och tillbaka… fram och tillbaka… VARFÖR?
Böjer mig oändligs sakta ned mot ansiktets sagolika konturer. Mina torra läppar nuddar hennes… Ingenting…
Min blick flackar villt åt olika håll när jag lamt vänder huvudet mot himlen… Jag sluter ögonen… Bara ett sinne för mycket… fem sinnen för mycket… Allting försvinner och koncentreras i stället i ett ursinnigt vrål som stiger mot himmelen…
Tomt… Jag är helt malplacerad… Detta händer inte mig!
Meningslöst…
|
| Kommentarer - (Snittbetyg: 5) | NeelyNelly - 23 jan 07 - 02:57- Betyg:  | | jättebra!!! |
|
|
|
