Dikta.se
kärleksdikter Kärlek dikter om barn Barn dikter om sorg Sorg senaste poesi Senaste senast kommenterade Senast kommenterade
dikter om vänskap Vänskap Rolig poesi Humor övrig poesi Övrigt noveller Noveller slumpa Slumpa fram ett verk

Forum

Räcker till?

Har ni någonsin känt att ni inte räcker till?
Att vännerna kräver mer än ni kunnat ana.

När ni själva mår dåligt så kommer era vänner och delar med sig av sina problem.
Jag vet inte om det bara är jag, men jag lider med mina vänner.
Är mina vänner ledsna så är jag också det. Gråter dem så gråter jag.

Min bästakompis har tappat två djur nu och ska snart tappa ett tredje.
Hon tycker att detta är otroligt jobbigt och jag finns alltid för henne och hon
berättar.
Men nu är det så att jag mått mycket dåligt i flera år pga av mobbning
bla. Just nu är jag på väg upp ur mitt svartahål och att höra
folk berätta om deras problem gör att jag mår dåligt.
Att få veta att två av mina bästa kompisar vill ta livet av sig just nu
hur ont tror ni inte att det gör i mig?
Hur mycket tror ni att jag lider för dem?
Hur lätt är det egentligen att knäcka någon som är på väg upp?
Just nu jobbar jag för att överleva och med mina kompisars problem blir det ännu jobbigare.

Men tänk om dem inte berättade? Om dem bara satt tysta men man såg på dem att
något var fel. Hur mycket skulle man inte lida då?
Vad är egentligen bäst?
Att få höra hur dem mår eller att inte veta något alls, bara ana.

Jag tror att det är bättre att veta än att ana.
Man kan ju ana något värre.

Vad tycker ni?
Kommentera gärna detta verk!
Sätt ett sifferomdöme på verket: (Detta är frivilligt)

Kommentarer
Ledsen91 - 1 dec 06 - 04:02
jag känner ganska ofta att jag inte är tillräcklig..
jag finns alltid här för mina vänner, kämpar för att försöka
hjälpa dem att bära sina sorger, men ibland..
känns det som att de väntar sig att jag ska orka ensam;
om jag försöker prata med dem fnyser de bara, himlar med
ögonen.. :( ofta i.a.f..
jag kanske ställer för höga krav på mig själv..
jag väntar mig att jag ska kunna bära deras problem också..
masse - 30 nov 06 - 10:18
Det är bra att du finns för dina vänner.
De ska vara glada som har dig.
Men kom ihåg att ta hand om dig oxå.
Om du ramlar ner i ditt svarta hål igen kan du inte stötta någon.
Nu är det dina vänners tur att finnas där för dig.
Ta hand om dig!!! Kramar
Lindi_92_ - 30 nov 06 - 03:08
jaa , det är så sant. Man orkar kanske inte alltid lyssna ,
men man vill göra det iaf... för att inte missa ngt le så.
men samtidigt kanske man mår dåligt sj, o då vill man inte
tala om det för kompisen , eftersom att man inte vill att
han / hon ska må dåligt för det oxå.. de e komplicerat de där,
men så är det väl...
Tofflan - 30 nov 06 - 01:34
känner igen mej i det mesta,och ja står hällre och hjälper
en vän som mår dåligt och ja själv mår dåligt,
än att min kompis inte får någe stöd på samma sätt och ja
själv mår bra,men man märker ju oftast om någon mår
dåligt,men då kanske man själv mår sämre eftersom man
undrar farför inte vännen ville ha hjälp från en...
en tanke från mej i alla fall!
Sandra91 - 29 nov 06 - 06:59
Du har mina tankar.
Oj vad likt det var, sådär har jag tänkt alldeles för många gånger.

Skriven av
Barnet_
29 nov 06 - 06:20
(Har blivit läst 305 ggr.)
Visa profil
Kommentera detta verk

Anmäl detta verk


Beskrivande ord