honom jag aldrig igen förlåter. |
jag kommer hem, slänger mej på sängen och gråter,
Honom jag aldrig ingen förlåter
Han kallade mej, hora, bitch, slampa hans huvud jag sönder
vill stampa.
Varför just jag, varför just på min 14 årsdag?
Kompisarna dom ser, men som om dom någonting gör?
jag undrar hur de skulle reagera om jag går och dör?
han kommer nog bara le
kompisarna skulle nog bara be,
be om att det är en mardröm, som inte är sann
dom skulle nog inte tro på att jag bara försvann.
Jag orkar inte mer, men jag har så mycket framför mej,
varför mista det & ta livet av sej?
ja, livet må vara en pest
men oftast faktiskt vart, och kommer förbli en fest.
Tex. när jag lärde mej sjunga, jag tyckte hela världen
började gunga.
jag var så lycklig,det är ju bara en grejj,
en grejj av de många som han inte kan ta ifrån mej, än.
|
| Kommentarer - (Snittbetyg: 5) | lillavargen - 3 jun 11 - 14:03- Betyg:  | | Läcker dikt hörru!! gillar denna starkt. :) |
|
|
|
