Om ett brustet hjärta |
Man vill inte höra dina ord, men endå hör man vad du säger. Man förstår inte riktigt att det är sant. Hjärtat stannar upp och man känner man håller på att kvävas. Man får ingen luft men man måste andas.
Tänk mitt hjärta som slagit så för dig, som nu för endast slår för mig. Jag känner mig så tom.
Jag trodde inte jag hade fler tårar kvar, men när jag hör din röst faller det tårar endå, dem tar aldrig slut.
Ett brustet hjärta slår endå, varför? Det kommer jag nog aldrig förstå.
Jag vill flyga bort från detta, jag vill fly. Men var jag än beger mig så finns du där i mina tankar. Det gör så ont, det gör så ont. Varför kan du inte älska mig? Vad gör jag som är så fel.
Du var min allra bästa vän som nu lämnat mig igen. Jag har sorg nu. Det känns som du är död och aldrig mer kommer åter. Tänk om du var död, då hade jag iallfall en grav att gå till. Jag står här ensam och rädd. Jag är så rädd för ett liv utan dig. Jag vill inte, jag vill inte detta. Vad ska man göra, hur ska man tänka.
Jag vill skrika, skrika högt ut i smärta men jag kan inte. Jag förmår mig inte att skrika, jag andas men jag lever inte. Hör mig, jag andas men jag lever inte.
Glöm aldrig,det var inte jag som valde detta. Jag ville aldrig. Jag vill fortfarande inte. Jag kommer aldrig att sluta vilja. Du var min bästa vän, jag skall alltid förvara dig i mitt hjärta, det kan du inte ta bort ifrån mig. Det är det enda som finns kvar av dig. En bild av dig i mitt brustna hjärta. En jävla bild. Jag älskar dig.
|
|
|
|
