hjälp mig hem? |
det var en gång en flicka. hon bodde i en såpbubbla.
aldrig att man kan få det så fint som hon hade det.
hon hypnodyserades av såpbubblans skönhet och tillslut var det allt hon såg.
när hon ville känna efter hur hon mådde drogs hennes blick mot spegelbilden i såpbubblans vägg.
där såg hon så glad ut. så mycket färger. så mycket glans. så mycket glädje.
hon mådde bra. hon var lycklig.
sen, helt plötsligt, utan förvarning...sprack bubblan som invaggat henne i falsk trygghet.
hon föll ner från himlen och landade på något mörkt och ensamt ställe.
de kallade det verkligheten.
när hon insåg vad som hänt försökte hon hitta vägen tillbaka.
men allt var förgäves. för verkligheten omgavs av inte bara mörker utan även ett hav.
ett hav där det alltid gick höga vågor. ett hav där det ständigt var storm.
de kallade havet för tårar och de vilda stormarna för känslor.
hjälp mig hem?
|
|
|
|