(it’s nothing more then a hearteace) |
Hör du mig,
när jag skrapar mina naglar
mot betongväggen?
Hon som aldrig ler
har
hittat på alldeles för många ursäkter.
Förstår du
när trötta ögon
inte orkar somna?
Då när hela
den jävla himlen
lyser
i natt och solen sänker sig i blod.
Då när täcket
fortfarande
är så förbannat kallt,
förstår du då
vad ångest innebär?
Det gör inte jag.
Jag tänker riva sönder
minuten,
skrika isär drömmarna
och
spränga sönder luften.
Allt för att
trycket över ett
kallt bröst
ska släppa utan
att jag
tappar kontrollen på de
sekunder
som egentligen är mer värda än
en hel evighet.
(it’s nothing more then a hearteace)
|
|
|
|
