Amanda visste inte vad hon skulle göra, hon gnuggade sig i ögonen, men inget hjälpte, Johan bara stog där och ropa, Till slut ropade hon - HÅÅLKÄÄFTEN! tillbaka till Johan
Han var galen, hur tänker han, bara komma ditt och börja ropa sådär? Medans hon tänkte på hur Galen den jävla Johan var, och att han inte skämdes, skulle han förstöra hennes liv ännu mer, räckte inte 3 år?
började hon tänka ut vad hon skulle göra för att få bort han, -booooooooooom , Johan faller ner i marken och Amanda hör inte ett enda ljud från honom mer?
Hon roopar - Jooooohan, Lite halv högt, men inget svar, hon får nästan panik vad ska hon göra , en galen Johan ligger utanför hennes fönster, Hon stänger fönstret,
går ut i hallen och tar på sig sina skor, Hon springer ner, och går ut till han, Han ligger där, helt medvetslös, Och han luktar otroligt mycket, - Alkohol?!
Amanda tvekar, men snabbt ångrar hon sig och går fram till honom, hon rör lite lätt på honom, men inget svar, hon försöker ta upp honom, men det går inte,
hon vet inte vad hon ska göra, tänker, tänker, tänker, måste få in honom, in i Huset, hon tar tag i hans armar och drar allt hon kan, Genom trädgården och in i ingången av den stora villan,
där låter hon honom ligga i hallen, för att återhämta andan, Vad skulle hon nu göra, ?
Amanda börjar åter igen dra i honom, genom det stora vardagsrummet och in till sitt eget rum, låter han ligga på golvet där i hennes rum och går för att hämta vatten, hon måste hjälpa honom han kan inte bara ligga där helt medvetslös, ?!
Han öppnar ögonen, känner redan då smärtan i magen och huvudet, allt snurrar , han känner inte av någonting, vad gör han, var är han, hur, när , var, varför? en massa tankar går Igenom hans huvud, han rör lite lätt på sig, kollar sig omkring, och ser Rosa, rosa & rosa, Vart är han ientligen? , allt snurrar , han fattar inte, kan inte tänka, måste spy, - wuuuuuuuuuuuuuurk, allting kommer ut ur honom, på den rosa mattan i det rosa rummet, Han ropar , han vet inte själv vad det är han säger, sen sluter han ögonen , och flyger bort igen, någonstans där ingen kan hitta honom.
Amanda hör Johan ropa, men hon hör inte riktigt vad det är han ropar, hon springer in i rummet, men ser redan då hur Johan sluter sina ögon igen, på samma sätt som förut, där utanför, han har spyt, ett bra täcken, snart är han endå tillbaka alltså, hon tar ut en våtsarvet och torkar han i ansiktet, hon känner på hans ansikte, så jäävla fin är han, hon känner darningen i kroppen, åter och åter igen, där är han, hennes älskade, hatade, fula, fina, söta, tröga Johan, Hon älskade han, samtidigt som hon hatade han, Så fuuckad hon var, när det gällde kärlek, Hon tog lite vatten och försökte få han och svälja vattnet, men det var endå omöjligt, hon hade bara lust och kyssa han, så som han låg där, helt död typ, hon hade bara lust och ta tag i han, och säga - Jag älskar dig, , han var helt röd om kinderna, så otroligt söt, Nu hörde hon ett ljud igen ,det lät som om han hade ont, Nu halvöppnade han ögonen, som om ljuset i hennes rum störde honom?! - Vaaahaa, Vaarääärjaa asssåså? Sa johan , ?!
|