Slut |
Med svag blick, starkare än någonsin förut
släpper jag din hand
Andas in morgonens väta, ser stjärnorna tyna
i en nykommen dag
Stilla dras vi från varandra
mot en tid utan ett oss
I själsvag kropp, bärs jag bort
av sorgesång
Nya ögon ser, hör slutversen
de sista raderna
i mötet mellan oss
du och jag
vi som var
i en epilog av tårar
|
|
|
|