Jag älskar dej ändå... del 3 |
Hon tittade sej en sista gång i speglen, det såg nog okej ut, tänk så tycker han att jag ser ut som en fåne? De negativa tankarna började ta plats i hjärnan, vad oroade hon sej för? det var ju inte en dejt eller nått.
Ett djupt andetag sedan tog hon sin guldfärgade väska och stängde den vita dörren till sitt rum bakom sej, nu skulle hon gå till parken. Det var 10 minuter tills klockan var 21.00, hon ville va i tid.
-Jag går nu sa Erika till hennes mamma som satt i vardagsrummet med hennes lillebror och tittade på TV.
-Aa, vi ses imorgon sa hennes mamma, helt inne i programmet.
Erika tog yttligare ett djupt andetag och gick ut i den friska kvälls-luften. Hon gick med raska steg eftersom hon var rädd för mörkret, allting var annurlunda då, skuggorna, människorna, träden och så vidare.
Erika började närma sej parken, hennes hjärta slog fortare, hon såg en glimt av Patric som satt på bänken. Hon tvekade en stund men gick sedan fram till honom.
-Hej sa hon och log nervöst.
-Men hej! han log stort och gav henne en kram men drog sej snabbt tillbaka, han skämdes, det märkte man.
-förlåt sa han lite blygt.
-hihi, det är lungt sa Erika som verkligen menade det, han fick gärna krama henne hur länge han ville.
-Ska vi dra då? frågade han.
-Japp sa hon och dom började gå ut från parken.
Dom gick tysta en stund tills dom gick förbi en resturang, Natalia hette den, det var en pizzeria, fast den hade andra rätter med förstås.
-men du....hörde Erika Patric säga. Han hade stannat.
-Aa? undrade erika och tittade på honom.
-Skulle vi inte kunna skita i festen och gå in här istället? Han kastade en blick mot Natalia för att visa var han menade.
Erika tvekade en stund, men bestämde sej för att det va bättre att lära känna varandra på en pizzeria än en resurang.
-Jovisst det kan vi. log Erika. Som svar log Patric tillbaka och tog henne i handen in till Natalia. Hans hand var mjuk och stor, den var säkert dubbelt så stor som hennes.
När dom kom in attackerade en svärm av värme, dom såg sej om i den lilla men mysiga resturangen, inte förräns då kom Erika på att hon precis ätit, hon var inte det minsta hungrig. Men skit samma tänkte hon.
-Ska vi sätta oss vid fönstret där? frågade Patric och pekade mot ett litet bord med 2 stolar mittemot varandra, i ett hörn vid förnstret. Perfekt tänkte Erika, här var dom ostörda.
Patric satte sej längst till väggen, på något sätt matchade han med den röda målarfärgen bakom honom.
-vad vill du ha? frågade han efter att dom tittat igenom menyn ett tag.
-jag vet inte, haha, du då?
-Jag är faktiskt lite sugen på pizza och cola skrattade han.
-Aa, jag tar nog ochså det log Erika.
Efter 1 timme hade dom ätit upp maten och pratat väldigt mycket, till en början hade det vatt lite stelt mellan dom, men efter 10 minuter hade dom mjuknat upp. Gud vad han var underbar tänkte Erika.
När dom kom ut var det öde på gatorna, det enda som hördes var deras andningar och nån bil som passerade då och då.
-Ska vi sätta oss i parken en stund? sa patric och tittade henne rakt in i ögonen.
Det var kallt ute, hon frös redan, men vad gjorde det så länge hon fick vara med Patric?.
-Ja, det gör vi.
Parken la bara över gatan, det var inte en särsklit stor park, men den var fin. En fontän av en naken ängel var i mitten av parken, och vid raderna av buskar som ramade in hur stor parken var stod den vita bänken.
Dom satte sej på bänken en liten bit ifrån varandra, men Patric flyttade sej närmare henne, hennes kalla kropp blev varm för en stund.
-Fryser du? undrade Patric plötsligt.
-Inte så jättefarligt sa Erika, men Patric hade nog sett gåshuden på hennes armar, för helt oväntat la han sin jacka om hennes axlar så att dom täckte på axlar och armar.
Erika kände hur kinderna hettades, hon var säkert lika röd som en tomat i huvudet nu.
-Tack sa hon blygt och tittade ner i marken. Hon kände hur hans fingrar tog henne ömt under hakan och bar upp hennes ansikte tittade på honom. Hans bruna ögon gjorde att hon smälte.
-jag gillar dej sa han allvarligt och tittade henne fortfarande i ögonen. Erika visste inte vad hon skulle göra, hon gillade han med, om inte mer. Han böjde sej fram och gav henne en snabb kyss på munnen, och hon besvarade den genom att ge han en ny, en längre.
|
|
|
|
