Dikta.se
kärleksdikter Kärlek dikter om barn Barn dikter om sorg Sorg senaste poesi Senaste senast kommenterade Senast kommenterade
dikter om vänskap Vänskap Rolig poesi Humor övrig poesi Övrigt noveller Noveller slumpa Slumpa fram ett verk

Noveller

Alltid annorlunda (1)

En flicka satt i en gungstol. Det knarrade lite i träet, men hon höde det inte.
För hon skrattade, hennes klingande skratt förändrade hela hennes omgivning.
Någon kom genom dörren, bakom flickan.Vad hon skrattade åt vet jag inte. Men det kan ha varit något i hennes drömmar.
För hennes tankar och drömmar var så underbara, de skulle kunna få vem som helst att skratta.
Det var det han var avundsjuk för. Ände sedan födseln hade han avundats henne.
Allt som kretsade runt henne, som hon inte ens brydde sig om.
han satte kniven vid hennes hals, bara snuddade, men kniven var så skarp att lite blod kom.
DET var skönhet. Det var vad människor verkade bry sig mest om. Även han, men inte samma sorts skönhet.
Flickans skratt slutade tvärt. Hon såg på sin bror med sorg i blicken.
Den blickan han alltid velat se.
Hon trodde det skulle få honom på andra tankar, men det bara uppmuntrade honom.
- Varför? viskade flickan
Även hennes viskning var perfekt, underbar. Hon hade allt.
Hon hade allt han aldrig fått vara del av. Allt han önskade sig.
Hon var som dom, fast bättre, underbarare.
- Var tyst, sa han hest.
Hon stängde sin mun, som hade stått på glänt ett tag.
Han tog repet, som han haft med sig, knöt den runt hennes händer som han sedan gömde bakom hennes tjocka ylletröja.
Ingen fick se vad som stog på.
Han ledde ut henne ur rummet, med kniven mot hennes midja, under hennes tröja.
Han ledde henne ut. Förbi föräldrarna, som satt vid TV:n
- Vart ska ni? frågade mamman
- Ut, sa sonen
- Ses sen, sa hon
- hejdå.

Det var något spänt i rösten. Som alltid när han var omkring.
Hon visste att han var annorlunda. Det var hon som gjort upp lagen.
Lagen som sa att ingen eller inget fick älska honom.
Aldrig någonsin.
Han ledde henne ut, in i bilen.
Hon grät inte, hon hade bara samma stela min som han alltid varit tvungen att bära.
Nu var det hans tur. Han skulle göra henne som honom. Hon skulle lära honom vad lycka var om.
Kommentera gärna detta verk!
Sätt ett sifferomdöme på verket: (Detta är frivilligt)

Kommentarer - (Snittbetyg: 4.8)
spannen - 23 okt 06 - 00:40- Betyg:
DEN var good,,
du är duktig på att skriva(:
Hanaasawa - 20 okt 06 - 04:01- Betyg:
Snyft.. lite snyftsnyfigt likschåm. schnyggt skrivet ;)
bonnilie - 20 okt 06 - 01:25- Betyg:
Oh vill veta mera Väldigt bra tycker jag :P
bonanza_ - 20 okt 06 - 00:58- Betyg:
bra skriven!!!!! Spännande också!

Skriven av
sofiia-
20 okt 06 - 00:38
(Har blivit läst 81 ggr.)
Visa profil
Kommentera detta verk

Anmäl detta verk


Beskrivande ord