visste du att man tappar andan när man är i för högt luftmotstånd?
visste du
att när jag föll förut
slutade jag andas?
jag tror att du visste,
för precis innan jag svimmade av syrebrist
skakade du mig
hårt
och
länge
så att jag plötsligt
kippade efter andan
som om jag just glömt bort hur man gjorde
och skulle lära mig igen.
visste du det, emma?
hur du sakta andades varje andetag med mig
för att visa mig att jag inte var ensam.
visste du att luftmotståndet sjönk
och istället för att falla
började jag att sakta dala
marken närmade sig inte längre lika fort
inte lika skrämmande
och till slut
kunde jag landa...
utan att skadas
med fötterna först...
*till min lilla emma -det finns egentligen inga ord*
|
Kommentarer - (Snittbetyg: 5) |
musikflickan - 2 jul 06 - 20:14 |
något så vackert har jag inte läst på riktigt länge och det är jag ärlig när jag säger. |
EMD - 13 okt 05 - 04:59 |
alskling,
den e helt otrolig. det var inte jag som gjorde det.. det var helt o hallet din egen fortjanst! |
clarity - 12 okt 05 - 02:04 |
Ger mig gåshud!!! Jag kan bara tänka mig vad den handlar om... sjukt fint komposerad.... / sanna |
im_the_good - 11 okt 05 - 18:08- Betyg: |
det var bra.. |