hon och hennes bror 2 |
Det var en tidig söndags morgon, och Fia var redan uppe och packa ner hennes sista saker.
Hon och Isak skulle få flytta till Anna och Pär som bodde ca 300m från hennes skola.
Efter frukosten skulle de komma och hämta alla hennes grejer.
Sen skulle dem tillsammans Fia, Anna och Pär åka och hämta Isak på sjukhuset.
När de kommit till sjukhuset tog Fia upp ett paket med blommigt omslags papper på.
Presenten gav hon till Isak.
Han öppnade den och tog ut den svarta tröjan med ett döskalle tryck på, som Fia hade köpt till han.
Han tackade henne och gav henne världens kram!
Sen lämnade de sjukhuset och börjar färden till vilket Fia hoppas “ett nytt liv.”
Fia sitter där strålande som en sol och tittar ut ur bilrutan, när de färdas till sitt nya hem.
- Vad sitter du och smilar åt, frågade Isak.
- Nja jag är bara glad , svarade Fia.
Efter ett tag frågade Fia:
- Vad skulle ni säga om jag började spela gitarr skulle jag få det??
Pär och Anna kollar på varandra och nickar.
- Klart du skulle få det om det är vad du vill, svarar Anna med sin vänliga röst.
Anna är en liten kort knubbig sak, med himmels blåa ögon.
Hon hade Axellångt svart hår.
Pär han var en aningen längre än Anna och såg nästan ut som Fredrik Reinfeldt.
Fast med en stor ölmage.
Båda två var lika snälla och rara.
Fia var helt säker på att de skulle trivas!
De börja närma sig det gula lilla tegelhuset.
Som hade flera rosen buskar i trädgården, och med långa fönster in till vardagsrummet.
Pär hjälpte Isak och Fia in med deras väskor och visade dom till sina rum.
Fias hade syrenlila vägar, med en spegel på ena vägen.
Hon kollade ut genom sitt fönster där bakom träden låg hennes skola.
Usch skolan orkade hon inte tänka på.
Så hon vände sig om och började lägga in sina kläder i sin “nya” garderob.
Det ordet älskade hon, “nya”.
Förmiddagen blev eftermiddag och Anna ropade till lunch.
- Falukorv och makaroner, mm så gott, sa Fia.
Ja, jag hoppas att det smakar, sa Anna.
De sätter sig till bords och både Isak och Fia tar till sig en stor portion var.
- Så du vill börja spela gitarr Fia, frågade Pär.
- Ja alltså om jag får för er.
- Ja det är klart, har du spelat nått innan, undrade Anna.
- Ja jag spelade trumpet innan men det var inte särskilt kul så ja jag tänkte att jag kunde testa gitarr istället, sa Fia.
- Ja självklart ska du få det, sa Pär.
- Tack svarade Fia.
- Så vad sysslar du med Isak, undrade Anna.
- Jo jag spelar innebandy också lite golf med polarna då och då.
- Jaså är du duktig på att spela golf då, frågade Pär.
- Nja duktig är nog fel ord, svarade han.
- Okej då får du kanske träna ett tag innan du tar upp kampen om golfkungen i huset, sa Pär.
- Ja det kommer ta ett bra tag, sa Fia och slog sin på bror på armen lite retsamt.
- Joo ,instämde Isak trovärdigt.
Dagen gick och Fia gick och lade sig i sin “nya” säng.
Hon mådde toppen, helt underbart!
Den natten somnade hon med ett leende på läpparna!
- God morgon dags att stiga upp damen, kom Pär in och sade till Fia.
- Mm jag kommer, sa Fia tröttsamt.
Pär går ut och låter dörren stå öppen.
Fia går sakta upp ur sängen och går och öppnar garderoben.
Tar ut ett par svarta byxor och ett linne.
Sakta sakta drar hon på sig kläderna, sminkar sig och går ut i köket .
- God morgon sjusovare, säger Isak som redan sitter och äter flingor.
- Mm god morgon själv, säger hon och sätter sig vid bordet.
Tar till sig fil i en tallrik och börjar äta.
Sen går hon och tar sin väska och sjal och går till skolan.
- Heej Fia! Ropar Rebecka så hela korridoren vänder sig om och tittar.
- Du kan inte skrika lite högre så dem i den andra korridoren också hör??
- Jaja men jag vill bara att alla ska fatta att jag är kompis med världens coolaste tjej, svarar Rebecka.
Jo, jätte cool visst, sa Fia.
De gick tillsamman till skåpen då Fia kommer på:
- Vet du jag ska få börja spela gitarr!!!
- Förstår du jag slipper trumpeten!!
- Kan inte du också börja snälla becka!
- Jo jag kan väl fråga mamma, sa Rebecka.
- Vi kommer ju kunna starta värsta grymma bandet, haha gud va coolt! sa Fia.
- Ja, fast jag kanske borde fråga mamma först, konstaterade Rebecka.
- Jo det kanske du borde, skrattade Fia.
Dagen gick och Fia hade gått och anmält sig till en gitarr kurs.
Hon skulle få låna gitarr bara hon betalade ca 500kr.
Det skulle pengarna från hennes förra föräldrar gå till.
Både hon och Isak hade fått 1000kr till vad de ville.
Fias första gitarrlektion började redan nu på onsdagen..
Måndag blev till tisdag och tisdag blev till onsdag.
Klockan var 10.20 och engelska lektionen skulle snart sluta.
Så Rebecka och Fia kunde springa till gitarrlektionen.
Rebecka hade fått börja för sin mamma.
Tillsammans gick de till musiksalen.
Utanför stod redan två killar som pratade högljutt.
Den ena killen stod med en gitarr i handen.
Han hade gyllenbruna snälla ögon och brunt krylligt hår.
Den andre killen hade blågröna ögon, blont hår och tallställning.
Mer hann inte Fia tänka på dem fören musiklärarn kom.
Han hete Ove Carlsson och hade spelat gitarr i många olika band och orkestrar.
På dagens lektion fick dom sitta två och två och försöka ta några ackord.
Efter som båda killarna hade spelat innan och kunde hjälpa tjejerna, fick Fia och Rebecka var med varsin av dem.
Fia fick vara med den brun håriga, han hete Adam och var väldigt snäll.
Han och Fia satt mest och pratade hela tiden trots det lärde Fia sig ett ackord.
Adam gick i 9a och var 1 år äldre än Fia.
Han frågade om Fia och Rebecka ville äta med han och Robert på lunchen.
Klart ville hon det men hon var ju tvungen att fråga Rebecka först.
När de hade slutat “lektionen” stannade dem kvar ett tag och snackade.
De bestämde att käka lunch ihop alla tillsammans.
När de kommit där ifrån och hade killarna utom synhåll, började Rebecka skratta.
- Vad är det som är så kul? Undrade Fia.
- Amen skit det syns ju inte ett dugg, hur kär är du egentligen??
- Kär? I Adam? Nej men han är väldigt schysst.
- Mm jojo säkert.
- Ja det är sant, vadå Robert då gillar inte du han? Undrade Fia.
- Nja kanske han är ju snygg och snäll och så men nej, sa hon.
Så gick dem till biologin till resten av klassen.
Det gick några veckor och Fia och Adam blev riktigt nära vänner.
Han fick t.o.m Fia att bestämma sig för att åka och hälsa på sin biologiska mamma.
Vilket hon skulle göra den kommande dagen.
Isak och Fia satt på bussen till fängelset.
Fia var nervös, det hade gått så många år sen hon såg henne.
Så hon hade inte så många minnen från sin såkallade mamma.
Så hoppade de av bussen.
Isak tog hennes hand, han var rädd.
Han hade ju fler hemska minnen från hon, än Fia.
Sen satt hon där framför dom med en glasruta i mellan.
Fia lade försiktigt in den röda rosen genom en liten lucka.
Hon såg hur sakta hennes mamma sträckte sig efter den.
Dem att tysta länge och bara tittade.
- Varför, varför gjorde du så här mot oss? Klämmer Fia ur sig.
- Jag var rädd och full då, förlåt.
- DU kommer ju inte ens ihåg våra namn..
- Joho det gör jag visst, Frida och Ivar, svarade hon.
- Fy f*n vad du är dum, skrek Fia åt hon sen sprang hon ut.
Isak stod redan där ute och grät.
Så åkte dem hem igen.
Sa inte ett ord på hela vägen, de bara satt och höll om varandra.
Dom steg av bussen, Fia gick in slog numret till Adam.
Hon berättade hela storyn om varför hennes mamma satt på fängelse och sånt.
Adam lyssnade och bad Fia komma hem till han så han kunde trösta hon.
Fia gick ditt, och han hjälpte hon.
Adam och Fia blev tillsammans och hade otroligt roligt tillsammans!
|
|
|
|
