Insidan som räknas? (10) |
Jag låg där. Allt var som i en dimma.
Alex hade lagt jackan om mig. Jag kände att jag skakade, men det störde mig inte.
Allt var suddigt, regnet forsade över mig.
Det syndes inte, men tårar forsade nedför mina kinder utan att jag riktigt grät. De bara kom.
Efter ett tag kom ambulansen. Jag såg den inte riktigt, för allt var suddigt, men något blinkande ljus kom emot oss. Så det måste vara den.
Jag försvann ett litet tag, men när jag var vid medvetande igen var det varmt och trångt.
Alex höll min hand och jag drog snabbt åt mig den.
Jag började skrika, sparka och vifta vilt med armarna.
Någon av människorna runtom höll fast ena armen och stack in en spruta.
Jag kunde inte röra mig längre. Eller, jo det kunde jag. Men bara sakta.
Jag kunde inte längre skrika, jag kunde inte släppa ut min rädsla och ilska.
Allt var instängt. Kändes som det åt upp mig innifrån.
Sjukhuspersonal bara förstör. De får rädslan äta upp mig inifrån.
De gör mig instängd i mig själv. De gör bara allt värre.
Jag försvann i dimma igen. Men någonstans i bakgrunden hörde jag något pipa och folk som pratade snabbt.
- Vad händer? sa alex panikslaget
- Hon har förlorat mycket blod. Hon är inte i medvetande längre.
- Hon klarar sig väl?
- Vi är inte riktigt säkra. Hon är stark, men hon har förlorat för mycket blod.
Jag försvann i mörker och tystnad.
Det här var ren ensamhet.
När jag vaknade igen var jag på sjukhuset.
Instängd igen. Jag måste ut. Men den här gången ska jag fly bättre.
- hon har vaknat, hörde jag en sjuksköterska säga
- oookej.. sa nån
Jag reste mig upp, men jag såg suddigt. Jag visste inte vem det var.
- Hej Vic..
Jag gnuggade mig i ögonen och jag såg bättre och bättre.
Joel.
- Hej Joel, sa jag.
- Varför gjorde du såhär? sa han.
- Jag vill vara fri. sa jag
- Men du kan få vara fri om du bara väntar.
Om du har tålamod kan du leva som du vill sen.
Om du låter dom hjälpa dig att vila upp din kropp.
Då kan du bli som vanligt igen.
För en gångs skull litade jag på någon.
Jag litade på Joel. För innerst inne visste jag att han hade rätt.
Jag visste att han inte ljög.
Jag förlät honom för att han varit en skit.
När jag såg på honom nu så var han.. Ja, han var vacker.
Han var vacker för att han var sann.
|
| Kommentarer - (Snittbetyg: 5) | Tofflan - 16 okt 06 - 00:26- Betyg:  | fan va fucking bra!
längtar tills nästa del!
kram//tofflan | | Fnattie - 15 okt 06 - 20:18 | | MEEEEEEEEEER :D | | Anniiiiii - 15 okt 06 - 06:15 | | Fortsättning!! Fy fan va bra=P | | ILoveCross_ - 15 okt 06 - 02:12- Betyg: | Så fin =)
Hoppas på att de kommer en fortsättning snart =) |
|
|
|
