Gud och jag satt och pratade
som vi brukar varje gång jag gråter
vi sitter i den gröna parken
på den gråa stenbänken
som vanligt frågar han vad det är
som vanligt säger jag inget
men så frågar han varför jag gråter
frågan är så omtänksam och snäll
att den får ett eget specielt svar:
vad skulle du ha gjort om din finaste ängel lämnade dig?
