REALITY |
Höjer volymen på mp3n, dom tittar.
Låter blicken glida över folket i vagnen.
De sitter maniskt och pratar i telefon,
läser tidningen eller stirrar ut genom fönstret,
som om dom vore programerade.
Trummar med fingrarna på benet i takt med musiken.
Höjer lite till, känner blickarna.
Tanten mittemot ser vettskrämd ut.
En turk skriker på sin fru och är nära att klappa till henne.
Ingen reagerar, det är vardagsmat.
En hemlös kvinna går förbi med sorgsna ögon med en burk
med lapp på 'Mina barn är sjuka, min man har lämnat mig skänk en slant'.
Alla tittar ner i golvet, viker undan blicken.
De vägrar se, vägrar se orättvisan i världen.
Jag går av tunnelbanan och går igenom en tunnel.
Hör en tjej skrika, ser henne. Två killar står och rycker i henne,
medans folk går förbi, utan att bry sig.
Dom ryter åt henne, den ena är tydligen hennes pojkvän dessutom.
Dom sliter i hennes kläder, håller hårt i armarna.
Ingen medmänniska bryr sig, dom fortsätter gå.
Bussen kommer och jag får vänta ett bra tag innan den börjar åka.
Det står nämligen två äldre killar som vägrar betala.
Tillslut struntar busschaffören i dom och börjar köra.
Jag vill bara ställa mig och skrika, skrika tills alla förstår.
Ska världen se ut såhär?
Jag vill göra något åt det.
|
Kommentarer - (Snittbetyg: 4.5) | Gunloeg - 8 okt 05 - 22:28- Betyg: | Hopplöshetens mörker
den ligger som en fäll
När ingen av oss märker
att världen går mot kväll... | Zarathryn - 8 okt 05 - 22:14- Betyg: | Bra! kan inget anant säga än att den här texten är ett slag i magen! Och kärleken ska vara störst? tvivel.. | Cilises - 7 okt 05 - 05:51 | Nej det ska den inte! | hejjaghetersanna - 7 okt 05 - 02:55 | me too |
|
|
|