Kallt. |
Det är kallt i luften.
Jag försöker känna sommaren.
Men det är kallt.
Jag ser cyklarna stå i cykelstället.
Jag undrar hur länge dom har stått där?
10 år? 20 år? , kanske mer.
Jag ser inte enda bort till bron,men jag tror att det är du.
Jag kisar lite mer, och ja, det är du.
Platsen jag står på, platt mark, jord.
Inget intressant för en som du.
Jag beundrar dig.
Varje steg du tar tycks ha en mening.
Och för varje tanke som dyker upp, finns en fråga.
Jag vet att du inte ser mig, Men det är varken tanken eller meningen med det hela.
Visst kan man hoppas.
Men nej, för dig smälter man väl in i mängden.
Och blir en del av ditt liv, utan att du varken får ta del av mina tankar eller frågor.
Men medans jag ser dig, så ser jag samtidigt hoppet.
Men du har gått förbi,
Och trafiken har avtagit, igen.
Jag står här, på den platta marken, jord.
Här står jag stadigt,
Här står jag osäker,
Här står jag alldelens utlämnad,
Och väntar på dig.
Jag tänker att allt här i världen är kallt.
Nästa tanke är varm.
Och så håller det på.
Det är kallt i luften.
Jag försöker känna sommaren.
Men det är kallt.
|
|
|
|
