Allt började en onsdag (forts) |
Jag känner mig stolt, på nåt sätt, när jag kommer till skolan. Det stolta kommer kanske från att jag för en jädrans gång skull vågade ta kontakt med en helt främmande människa?!
Leendet är större när jag träder innanför klassrumsdörren, och det fortsätter att växa tills fröken berättar:
- Hine kommer inte komma på hela veckan, är det någon som är snäll och tar med hans böcker hem?
Jag kollar förskräckt upp på fröken, och ser att hon tittar ängsligt ut över klassen.
- Varför kommer han inte? Far frågan ur mig.
Hon kollar på mig, hennes ögon förstoras genom hennes glasögon, och jag ser att dom är blanka, som av tårar.
Hon svarar inte, och sekunderna tickar iväg, minuterna tickar iväg, jag ställer till sist frågan igen:
- Varför kommer han inte? Fröken?
Hon tar ett djupt andetag, torkar bort en tår som letar sig ned för hennes kind, men så säger hon:
- Hans… Min…
Fröken brister ut i gråt, och just som det händer så träder en annan lärare innanför dörren.
- Georgia! Läraren lägger armen om henne och för ut henne ur klassrummet.
- Hennes syster dog igår kväll. Säger han och stänger dörren om dom.
Det blir tyst ett litet tag, och det kommer ingen ny lärare.
Snart så skriker Gina i klassen:
- HÅLTIMME!
Alla rusar ut på skolgården, alla, förutom jag.
Jag sitter där vid min bänk och stirrar tomt framför mig, ”Hans mamma…”.
Jag rycker åt mig väskan som hänger på kroken bredvid, och rusar genom korridorerna, jag håller på att ramla när jag ska ned för trapporna, men fortsätter.
Jag kommer ut på gatan, ”Var bor han förresten?”.
”Jag som hoppats på att i alla fall kunna säga några röstande ord… Men jag vet inte ens vart han bor!”
- Vart är du på väg… öh… Naki eller vad du nu heter?!
- Ska du till Hine?
Jag står kvar med ryggen emot, jag vet att det inte bara är en person bakom mig, det är en klunga, skuggorna avslöjar det.
Flera röster hörs, men stegen stannar några meter bakom mig.
Jag vänder mig om.
- Ja, det ska jag.
- Nämen, varför är jag inte förvånad?! Ni blev allt ett riktigt litet kärlekspar igår på vägen hem va?
- Vad fan snackar du om?
Och nu far tankarna igenom huvudet, ”Jag har ju bara pratat med honom en gång, igår… Jag känner honom ju inte ens… Men det känns som om jag har känt honom i hela mitt liv!”
- Jag känner honom inte… Säger jag tyst, så tyst att jag undrar om dom framför mig hör.
Det hånande skrattet startar när dom ser att en tår letar sig ned för min kind.
Jag kollar upp på dom och skakar på huvudet.
- Ni är bara ett gäng idioter!
- Vad fan säger du?
Jag backar några steg, och dom tar några fram mot mig.
Jag vänder mig om och ska precis springa, hinner ta ett steg, och sedan svartnar det för ögonen.
Jag vaknar upp inne i ett främmande rum.
- Var är jag?
- Du är hos skolsköterskan. Säger en ganska kort kvinna med gyllenbrunt hår.
- Vad hände?
- Du hade oturen att springa in i en stolpe, basketkorgen var precis bakom dig.
- EN STOLPE?!
Dagarna blir längre, tuffare, outhärdliga rent utsagt! Människor jag inte ens vet vilka dom är skrattar åt mig när jag passerar.
Och i skåpet ligger lappar, säkert ett dussin varje dag, där det står hur korkad och dum jag är.
Men en dag då jag kommer till skolan så ligger det en lapp prydligt bland böckerna på bänken.
Under alla år som gått, har jag både suttit och ensam stått.
Mina kinder har fått tårar, bara för alla jävlar där ute sårar.
Du måste stå på dig, så som jag har stått på mig.
Med våld vinner du ingen respekt i denna tid, stå på dig och lös inget med en strid.
När jag är tillbaka ska jag torka dina tårar och hålla din hand,
Vi ska alltid vara tillsammans, och trotsa timglasets rinnande sand.
Pappret får blöta fläckar, och jag måste be om att få lämna klassrummet.
Jag sätter mig utanför i korridoren, håller upp den lilla lappen.
”Kan den vara från Hine?”
Jag känner hur rodnaden sprider sig i ansiktet, och hur värmen kommer in i min kropp.
Ett litet leende sprider sig på mina tunna läppar, och inom mig känner jag hur hoppet växer sig starkare.
Fooortsättning följer... ^^
Eftersom det är några som undrar om den är sann, eller ja...
Den är iallafall inte det :), som tur är!
|
| Kommentarer - (Snittbetyg: 5) | isita - 18 dec 06 - 20:55- Betyg:  | bra:):O hur bär du dej åt?
har du hört nå om den där fantacy tävlingen?
jag tängte om du typ... var det lärarna som skulle välga vilka som skulle skickas?
aja ha det bra
kram | | bloody_witch - 25 sep 06 - 00:55- Betyg: | | jättebra!!!!! kommer fortsättning idag!? älskar ditt sätt att skriva på! |
|
|
|
