självkänsla |
Jag har aldrig haft någon självkänsla men jag hörde något på radion igår som var så fint så jag önskar jag hade det. "Tänk att du vaknar en morgon och är lycklig, inte för något du har utan för vem du är, för att du är du och du gör dig själv lycklig."
Det handlade om att man är missnöjd med sitt utseende, men man kan ju inte egentligen göra så mycket åt det och man blir inte lyckligare för det. Och sedan sade de det där typ.
Det är något att sträva efter tycker jag, jag har aldrig varit lycklig, jag har misshandlat mig själv så länge jag kan minnas, jag känner inte att min kropp är jag, jag känner knapt igen mis själv ens och jag vet aldrig vad jag vill.
Jag tror inte jag klarar det själv men eftersom psykiatrin inte ger en annat än mediciner och en och annan inläggning så måste jag äl försöka, för det där lät fint.
|
| Kommentarer | | gullboy - 24 sep 06 - 01:33 | Ajdå :/ så e de väl nåt fel på socialen när dom inte ens kan fixa ordentlig hjälp till en som är diagnostiserad "allvarligt psykist sjuk". Great. De hjälper ju mycket att få veta att man e de om man inte får någon hjälp, bara mediciner Ò_o
Japp, det var nog för att du lärde känna denna kille från den sidan som först räknar... dvs insidan. Så jag kan tänka mig att hans yttre inte speglade hans inre. Menmen, hoppas du hittar en där insidan e minst lika fin som utsidan. :)
//gullboy | | ingenbryrsig - 24 sep 06 - 01:01 | Det skulle vara trevligt om mna hellst skulle ha en dålig psykolog men nu finns det nada, ingen. Jag ser psykiatrikern kanske två tre gånger i året i tio minuter och då justerar hon mediciner. Samtidigt så kan hon skriva ut papper att jag är allvarligt psykiskt sjuk. Jaha.
Jag kan hålla med att det är den inre skönheten och saker som spelar någon roll i längden, jag såg en kille som jag först tyckte var snygg men tre månader senare fattade jag inte vad jag inbillat mig för han såg ut som en röv, men det var troligtvis för när man lärde känna honom så var han en röv ^_~ | | kattitack - 24 sep 06 - 00:10 | | Det är bara så tråkigt att det inte hjälper att bara sitta och prata med en psykolog. Det gör det inte för mig. | | Sandra91 - 23 sep 06 - 00:55 | Har inte så mycket att skriva efter det som Chris ( gullboy ) skrev,
Men jag håller med honom till 100%
You go girl :) | | gullboy - 22 sep 06 - 08:43 | Ja, vet du inte att det först och främst är det man har i Hjärtat, som räknas? Är du en primadonna till utseendet, men saknar hjärta så kommer det aldrig att finnas en gnutta riktigt självförtroende. Var glad att du inte lever bakom masker, för när de faller för de som bär dem, så står de där Nakna och vet inte vad som sker. Du vet redan, för du har börjat från noll. Det med att även älska sitt yttre kan bara ske när du älskar ditt inre. Med andra ord, när du sammankopplar hjärta och hjärna (vilket man inte föds med), så vet man att älska sig för det man är. Det är svårt att förklara, men det hela börjar ALLTID från hjärtat. Utseendet ditt kommer aldrig att förändras (i ditt medvetande -om du inte fuskar och lägger på en mask), men det gör ditt hjärta. När du väl kan tala om för dig själv att du från ditt hjärta älskar dig själv, så kommer du att se skönheten som ligger bakom varje ting som blivit skapat hit till jorden, även din kropp och ditt utseende. Jag ska ge dig en liknelse: En man möter världens fulaste kvinna, men råkar i samtal med denne. Kvinnan visar sig bara vara "ful" till utseendet, men har ett inre som lyser av skönhet. När hjärtat börjar bulta lite hårdare på båda parterna så förändras även den "fula kvinnans" utseende och blir vackert för den som älskar henne. Förstår du nu vikten av att hjärtat finns med, även hos dig?
Att misshandla dig själv är att låta hjärtat växa igen. Din hjärna säger att du kommer att må bra av att plåga dig, men till ditt hjärta lyssnar du inte. När du gör detta så ser du inte hur mycket ditt hjärta lider och hur mycket det växer igen av allt slitande på det. Det är som att vandra över glöd; ju flera gånger man vandrar över det, ju tjockare blir huden under ens fötter. Till sist är det så tjockt att du inte ens kan skrapa dig på foten där det kliar, pga den tjocka huden. Fin liknelse, jag vet, men det är viktigt att förstå konsekvenserna i det man gör.
har hört så mycket dåligt om psykologer, men deras yrken är ju att kunna skåda in i de delar av ditt psyke som du själv inte kan se... och att ändra på det du själv inte kan ändra.
Menmen, nu blev det mycket bla... hoppas det hjälper på nåt vis iaf :)
Kram gullboy | | Lindi_92_ - 22 sep 06 - 04:14 | ja , jobba för att må bättre ! det är du värd ! tänk efter
ordentligt , det måste finnas NÅGOT du har som du är glad
för ? så har jag börjat tänka , o de känns så mkt bättre..
Lycka till ! | | Jossann_ - 22 sep 06 - 03:54 | Jag tror att folk ser dagens psykiatri på ett väldigt dåligt sätt.
Visst ger dem mediciner, men det har man faktiskt rätt att säga ifrån till.
Man kan möta en jätte bra psykolog, som verkligen bryr sig.
Känner man att psykologen man har inte är bra, kan man alltid fråga om man får byta!
Det finns hjälp, men man måste vilja ha hjälp... :) |
|
|
|
