Min Rostiga Lada |
Min Lada en gång jag ägde,
Polerade den, putsade och smekte,
Men jo, sen rostade den lite grann,
Eller inte så lite, den bara vips försvann.
Jag som hade tänkt sälja huset och i den bo!
För att från skattmasarna få ro!
Men nej, ödet var ju förstås mot mig som alltid,
Så efter det fick jag både ny bil och svid...
Men bilen var inte vad jag väntat,
En Ferrari, liten och platt??
Var är de mjuka, mögel luktande säten?
Ush för läder, bling bling och hela smeten!
Jag vill ha min rostiga Lada tillbaka!
Fastän styret lossna' och motorn skaka’!
Den får man iallafall betalt för där man står,
För att alla illa i närheten mår!
(För Lada älskare; det är ju bara ett skämt ;))
|
| Kommentarer - (Snittbetyg: 5) | | child_of_dreams - 7 okt 05 - 04:37 | värsta nice :) värsta bra takt i den också.
jääh,jääh liksom ;) | katinka - 5 okt 05 - 08:58- Betyg:  | Förstår att du verkligen gillade din gamla mysiga Lada.
Inte ens en Ferrari kunde ju konkurera med den tydligen.
Rolig dikt med fyndiga rim. |
|
|
|
