Min syster skrev den här till mig.. |
Älskling, jag vet inte hur
många snitt som lindrar smärtan
eller
hur ångesten släpper
efter två piller för mycket.
Jag vet inte
hur djupt i handleden
smärtan sitter
och jag kan inte leka
med livets gränser, så som du.
(Älskling, jag vet inte vart de gränserna går.)
Jag förstår inte hur rädslan
och det ständiga pirret i magen
kan kännas befriande.
Från kanten på en bro,
eller hur
du ser asfalten nedanför
som vacker.
(För mig är den bara svart, och hård.)
Jag förstår inte hur frihet
kan vara förknippat
med fem ärr på vardera handled
eller vad kärlek och vodka
gör i samma mening.
Men jag vet
hur dina ögon skriker
när hjärtat ditt har ont.
Och jag vet,
hur dina händer skakar
när du söker efter mer.
(Bara ett snitt till älskling?)
Jag vet hur mitt eget hjärta ryser
varenda eviga gång
mina fingrar stryker över dina
himlakartor,
frihetsmönster,
livslinjer
tvärs över handleden.
Likaså
när du döljer dem illa
under kattsilver och glitter
för att ingen ska se.
(Men du vet att alla redan sett,
det viskas i deras blickar att de vet.
Allting vet dom,
tror dom)
Men jag kan skymta liv i dina ögon
skickligt dolt bakom rädsla och hat.
Jag kan känna glädje
det går som stötar genom dina händer
ibland.
Älskling, för vad det än är värt.
Kom upp till mig igen, jag vet att du kan
sedan ska jag hålla dig hårt och
aldrig mer låta dig
falla ner.
|
| Kommentarer - (Snittbetyg: 5) | Diana - 31 okt 05 - 04:23- Betyg:  | Fin dikt gumman..
Saknar dig! pusss | | elina - 30 sep 05 - 05:56 | | underbart fin | | Lorineca - 30 sep 05 - 02:06 | | Vad fint skrivet!! Jätte fint verkligen!! |
|
|
|
