Vad hände igår? Del 6 |
Va fan ska ja göra för att hon ska förstå?
jag är för feg för att säga som det är.
Ja kan inte be någon säga de till henne.
hur ska ja göra för att hon ska fatta?
Eller är det bara dumt om hon får veta det?
Det kanske försör vår vänskap.
Och sen är det kanske inte så smart att säga det efter allt med Alexander.
Hon vill ju ändå inte ha mig.
Tänkte David och tittade ut genom fönstret.
- Jorden till David? Sa Eva.
Eva var deras svenska lärare.
- ehh.. va? Mumlade David och tittade på henne.
- Du kanske ska berätta vad du tänker på inför hela klassen? Sa hon lite strängt.
- Jag tänker inte på någonting om du så gärna ville veta.
- Nehe, Det är ju konstigt att du inte hör när man snackar med dig innan då. Sa hon och gick närmare hans bänk.
- Vart vill du komma? Sa david lite nosigt.
- Jag vill bara att du berätta vad du sitter och tänker på efter som du inte lyssnar på vad ja säger.
- Men ja vill inte berätta. De har inte du med och göra! Sa han och höjde rösten.
- Men ge dig för fan Eva, Han vill inte berätta fatta du inte det eller?! Skrek Ebba
Allt blev tyst i klassrummet.
Hon brukade inte säga så mycket i skolan.
Och mindre nu efter Alexander hade dött.
Detta var andra eller tredje dagen hon var i skolan efter det med Alexander.
- Ehh.. Jaha.. Jag ska iväg så ni får sluta lite tidigare.
Tack för idag. Så ses vi på måndag. Sa Eva och gick ut ur klassrummet.
- Ehm.. Tack för du sa till. Sa David och rodnade.
- Ingen orsak. Hon är ju så jävla jobbig asså. Skulle vilja ha en ny lärare i svenska. Sa Ebba och log.
- Jo bra är hon ju inte precis.
- Vad var det du tänkte på förresten? Frågade Ebba och tittade på han.
- Ne inget. Skit samma. Satt bara och dagdrömmde. Svarade han på hennes fråga och tittade ner på golvet.
- Okej? Du bruka aldrig tänka utan att man kan avbrytta dig. Men nu verkade du vara i en annan
värld liksom. Har det hänt något eller? Frågade Ebba försiktigt.
- Nej det har inte hänt något. Jag är bara lite trött.
- Okej. Du vet att du kan säga allt till mig va?
- aa.. Du kan med säga allt till mig. Glöm inte det. Sa David och öppnade skåpet.
- Ja måste dra. Ska till Alexanders grav. Sa hon och gav David en kram.
Hon började gå mot kyrkogården.
Den låg inte så långt från skolan faktiskt.
Snön hade börjat smälta ute.
Snart skulle våren vara här.
Det var hon glad för.
- Jag önskar du kunde vara här med mig Alexander. Viskade hon tyst för sig själv
när hon gick in på kyrkogården.
Hon gick fram till den fina graven med alla blommor.
- Hej Älskling, Jag hatar att du lämnade mig så tidigt, och inte bara mig, utan allt.
Du var för ung, Anntingen finns inte Gud, Eller så är han elak.
Men alla säger väl att Gud är god?
Men han kan ju inte vara god. Hade han varit det hade han aldrig tagit dig ifrån mig.
Eller hur? Jag saknar dig så himla mycket.
Förresten, Du ska bli pappa.
Jag vet hur glad du hade varit om du var här nu.
Fast du är säkert glad där uppe i himlen med.
Jag orkar inte leva utan dig honey.
Kommer du inte tillbaka till mig snart,
kommer jag till dig.
Snart kommer jag, jag vet ju att du inte kommer tillbaka iaf.
Snart ska vi vara tillsammans för evigt.
Ska jag fortsätta?
|
| Kommentarer - (Snittbetyg: 5) | | dessan92 - 27 sep 06 - 00:19 | | Jaa du ska fortsätta! den är så braa!! :D | | vikkii - 23 sep 06 - 04:41 | | JA KLART DU SKA :D | | remsan89 - 19 sep 06 - 02:26 | | mer mer nue:D | SoakedInLuxury_ - 18 sep 06 - 03:04- Betyg:  | | jaa du ska fortsätta ! :) |
|
|
|
