denna är en dikt som lästes på Amandas brgravning.
saknar henne ...
------
När en blomma bryts av
i sin vakraste blom
då blir marken så trist
och så fruktansvärt tom
men kanske ändå att
det någonstans fins
en äng eller undangömd skreva
dit blommor som brutits för tidigt
får komma ock fortsätta
växa,dofta och leva...
Amanda.
<3 1988
<> 2004
---AWIMM---
|
Kommentarer - (Snittbetyg: 5) |
DKDC - 8 nov 06 - 05:52- Betyg: |
jättefint |
eric87 - 17 okt 06 - 02:02 |
så jävlaskitbra dikt asså!!!!!!! |
matika - 12 sep 06 - 01:44 |
BTW de sa va och innan nån märker å komenterar de ^^
:P |
SaraSophie - 12 sep 06 - 00:51 |
Så fint ^^
Du är så underbar som lägger ut det här...
puss |