Om en flicka del 8 Slutet |
Såhär slutade del 7:
- Okej. Men du. Jag måste nog gå nu. Jag har varken sovit eller ätit sen dom hämtade dej.
- Okej. Kommer du tillbaka sen?
- Senare.
Gustaf log och reste sig.
Han gav henne en snabb puss i pannan innan han gick.
- My, han vände sig om. Det ordnar sej, det gör det alltid. Jag ringer din mamma.
- Okej.
My satt på sin säng i sitt tillfälliga rum (om man nu kunde kalla det för rum, det gick precis in en säng och ett litet sängbord brevid) hos mormor.
Det knackade på dörren.
- Kom in, ropade hon.
- Hej, mamma kom in genom dörren. Jag ahr hittat en lägenhet.
- Har du? Vart?
- I närheten av där vi bodde förut. Det är visning imorgon, vill du åka dit och titta?
- Jag antar det.
- Förresten, Gustaf ringde, men du sov då. Han ville att jag skulle be dej ringa honom.
- Jag gördet om en stund.¨
- Okej.
Mamma gick ut.
My drog ifrån gardinerna från det lilla fönstret och släckte sänglampan.
Hon granskade såren från när hon skurit sig.
Hur kunde hon ha varit så dum så att hon skar sig?
Det knackade på dörren igen, och mamma kom in igen.
- Gustaf orkade väl inte vänta...
Hon räckte över telefonluren till My.
- Hallå?
- Hej, det är Gustaf.
- Hej!
- Kan vi typ.. gå på bio ikväll? Eller liksom bara... hitta på något.
- Jo, det låter som en bra idé.
- Och My. Jag är faktiskt kär i dej. På riktigt.
- Jo... Jag är kär i dej med...
- Är du?
- Ja...
- Säkert? Du säger inte det bara för att jag sa att jag var kär i dej?
- Nej det klart. Jag måste klä på mej nu. Kan vi ses utan för bion vid dej runt 18?
- Visst! Vi ses. Hejdå!
- Hej!
The End
|
Kommentarer | Chokladfluffins - 8 jul 08 - 04:01 | naw, så bra
<3
alla delar perfekta <3 | angels_eyes - 8 jul 08 - 03:24 | älskade hela serien..
undebart bra
o kände igen mig i vissa delar
i känslorna o ja..
bra iaf |
|
|
|